Kategori: natur

Gifter i friluftskläder och utrustning, här är listan

Greenpeace member Therese Jacobson holds a sign with an altered Haglˆfs logo outside a Haglˆfs store in Stockholm. Greenpeace protests outside the Haglˆfs store in Stockholm to draw attention to the discovery of PFC (Poly- and per-fluorinated compounds) chemicals present in Haglˆfs clothing. A new Greenpeace report reveals that hazardous and persistent chemicals, dangerous to human health and the environment, have been found in the products of leading outdoor brands, including Haglˆfs. The companies continue to use PFCs to make their gear waterproof, despite their claims of sustainability and love for nature.
Foto:©Edward Beskow / Greenpeace

Tillverkarna av friluftsutrustning gör ofta reklam för sina produkter med budskap om härliga naturupplevelser. Då känns det inget vidare att just dessa kläder och prylar innehåller giftiga fluorkarboner (PFAS) som sprids till naturen. Greenpeace har låtit analysera 40 olika friluftsprodukter från kända tillverkare, inköpta i olika länder runt om i världen. Resultatet är minst sagt nedslående. Så här kommenterar Annika Jacobson, chef för Greenpeace Sverige, rapporten.

Det här är en tickande miljöbomb. Dessa kemikalier bryts inte ner i naturen, de blir kvar mycket länge i kretsloppet och kan skada vårt hormon- och immunsystem, reproduktionen, och bidra till cancer. Företagen måste skärpa sig. Sportlovsfirare ska inte behöva stå i butiken och undra om jackan de köper sprider de här ämnena till naturen.

Endast de fyra nedanstående produkterna var fria från fluorkarboner (två jackor, en ryggsäck och ett par handskar):

  1. Vaude, Fjordan jacket men
  2. Jack Wolfskin, Amply 3in1
  3. Haglöfs, Roc Rescue 40
  4. The North Face, Men’s Etip gloves

Övriga 36(!) produkter som testades innehöll fluorkarboner. Det intressanta med Greenpeace undersökning är egentligen inte om just din eller min jacka finns med bland dem som innehöll fluorkarboner. Det viktiga med den är att den belyser ett stort problem, som behöver angripas från flera håll. Vi konsumenter kan göra det tydligt för tillverkarna att vi vill ha produkter fria från dessa ämnen men samtidigt behöver lagar och regler skärpas så att dessa ämnen blir förbjudna.

I de produkter som innehöll ämnena varierade halten och vilka ämnen som hittades, för komplett sammanställning hänvisar jag till Greenpeace rapport, Leaving_Traces_report. Nedan listar jag de produkter som innehöll en eller flera av dessa giftiga kemikalier.

Jackor:

  1. Arc’teryx, Alpha SL Jacket
  2. Blackyak, U­Jade jacket
  3. Columbia, Alpine action jacket
  4. Haglöfs, L.I.M III jacket
  5. Mammut, Nordwand Pro HS Hooded Jacket
  6. Norröna, Lofoten Gore­tex pro jacket
  7. Patagonia, Patagonia Men’s Super Alpine Jacket
  8. Salewa, Ultar GTX ACT M
  9. The North Face, Women Stratos Jacket

Byxor:

  1. Arc’teryx, Beta AR Pant Men’s
  2. Columbia, Jump Off Cargo Pants Men
  3. Haglöfs, Rugged II Mountain Pant
  4. Jack Wolfskin, Cloudburst Pants Women
  5. Mammut, Nordwand Pro Pants Man
  6. Patagonia, M’s Torrentshell Pants
  7. Salewa, Kali GTX M PNT
  8. The North Face, Ravina Pants

Skor:

  1. Columbia, Women’s Redmond™ Low Waterproof
  2. Haglöfs, Haglofs Grym HI GT men
  3. Jack Wolfskin, All Terrain Texapore Men
  4. Mammut, Redburn Mid GTX Men
  5. Patagonia, Foot Tractor Wading Boots
  6. Salewa, Condor Evo GTX
  7. The North Face, Men’s Hedgehog Hike Mid GTX

Ryggsäckar:

  1. Arc’teryx, Alpha FL 30 Backpack
  2. Columbia, Silver Ridge 25L
  3. Jack Wolfskin, Eds Dynamic 48 Pack
  4. Mammut, Trion element 30 backpack
  5. Patagonia, Ascensionist pack 45L
  6. The North Face, The North Face Shadow 40+10
  7. Vaude, Bulin 30

Sovsäckar:

  1. Mammut, Alpine UL Winter
  2. The North Face, Snow Leopard sleeping bag

Tält:

  1. Jack Wolfskin, Gossamer Tent
  2. The North Face, Talus 2

Rep:

  1. Mammut, 9.8 Eternity Dry

Äntligen ett globalt klimatavtal

Foto: NASA/WWF
Foto: NASA/WWF

Igår enades världens ledare om ett klimatavtal där målet är att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. Vägen dit är inte bestämd så mycket arbete återstår, detta globala och rättsligt bindande klimatavtal är snarare ett startskott än en målgång. Här följer kommentarer från de tre stora miljöorganisationerna i Sverige.

här säger Svante Axelsson, generalsekreterare i Naturskyddsföreningen:

– Äntligen en framgång efter år av förhandlingar! Klimatavtalet skickar en tydlig signal till alla länder, städer och företag att skärpa sina klimatmål och snabba på omställningen till total fossilfrihet. Enligt IPCC bör de globala utsläppen av växthusgaser vara nära noll redan till 2050 för att ha en rimlig chans att klara av 1.5 gradersmålet. Det är också ett stort framsteg att vi får femårscykler för revidering av ländernas klimatmål.

– Nu måste Sverige skärpa sina klimatmål och öka tempot i att bli ett av världens första fossilfria länder. Det finns ett stort stöd för denna inriktning hos städer och företag. Det positiva är att omställningen redan är på gång, förnybar energi ökar och priset på det förnybara rasar. Nu krävs det att alla lägger in en högre växel.

– Ländernas nuvarande löften av utsläppsminskningar är dock helt otillräckliga och leder istället mot tre graders höjd global medeltemperatur. Dessa åtaganden måste skruvas uppåt. Det är olyckligt att de konkreta målen om 70-95 procents utsläppsminskningar plockades ur texten de sista dagarna. Därför är det en tröst att ländernas egna klimatmål ska revideras var femte år.

– Det är skamligt att världens rika länder inte redan nu lovar nya pengar för klimatarbetet till de fattiga ländernas klimatomställning efter 2020. För att klara av den höjda ambitionen måste utvecklingsländerna få nya pengar, så att de under mycket kort tid kan ställa om till 100 procent förnybar energi. De rika länderna har redan utnyttjat den största delen av vårt gemensamma utsläppsutrymme, och då är det inte mer än rätt att betala för den skada utsläppen har orsakat.

Annika Jacobson, chef för Greenpeace i Sverige kommenterar avtalet så här:

– Världen ser ut att få nya mer ambitiösa mål för klimatet. Det som saknas är vägen dit. Avtalet i Paris räcker inte för att begränsa uppvärmningen, men det visar tydligt att fossilindustrin från och med nu tillhör historien och att förnybar energi tillhör framtiden.

– Strävan att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader innebär i praktiken att världen helt måste fasa ut fossila bränslen till 2050. Men klimatet bryr sig inte om vad det står på ett papper. Klimatet bryr sig om ifall människan slutar elda kol och olja. Nu måste politiker över hela världen gå från ord till handling, så att vi stänger gapet mellan det som sägs och det som görs.

– Avtalet är fortfarande inte tillräckligt rättvist. Det sviker de länder som redan i dag är mest utsatta för klimatförändringens effekter. Det saknas tillräckliga löften från de länder som har orsakat störst utsläpp.

Världsnaturfondens (WWF) klimatexpert Stefan Henningssons kommentar:

– Parisavtalet är en viktig milstolpe. Vi har gjort framsteg men jobbet är inte avslutat. Det vi behöver se nu är att varje land stärker sina ambitioner för utsläppsminskningar till år 2025 och 2030 – annars missar vi det långsiktiga målet.

– Mycket tyder på att klimatavtalet är en vändpunkt och början på slutet för den fossila eran. Men om det kommer att gå tillräckligt fort, hur övergången till ett fossilfritt samhälle ska finansieras och hur de fattiga som redan drabbas av klimatförändringarna kan skyddas är stora frågetecken.

– För första gången har omdirigering av finansiella flöden för att sänka utsläpp och anpassa oss till klimatförändringarna kommit in som en specifik övergripande målsättning i ett globalt klimatavtal.

– Nu är det viktigt att storföretag, entreprenörer, städer, investerare och civilsamhället agerar tillsammans för klimatet, för att hjälpa världens ledare att leverera på det historiska löfte som gavs till våra framtida generationer i Paris idag. Den resan måste börja långt före år 2020 då huvuddelen av det nya globala klimatavtalet träder i kraft.

Att få alla världens länder (195 st) att komma överens om hur ett avtal ska formuleras är naturligtvis inte lätt. Hellre ett hyfsat bra avtal som alla står bakom än ett jättebra som vissa länder ratar. Den som vill läsa själva avtalet kan ladda ned det här, l09r01.

Söndagen i bilder

Idag blev det en båttur på Vänern. Jag och äldste sonen hade en mysig dag på sjön tillsammans med farfar.

nilsistaven

När vi åt vår matsäck kom det en and som också fick sig ett litet mellanmål. I bakgrunden båten som min far byggde för drygt 45 år sedan.

nilsand

tomatDen här sommaren har vi inte odlat så mycket på balkongen. Men två tomatplantor har vi och sent omsider så börjar det mogna frukt. Idag skördades tomat nummer två som strax ska avnjutas på en macka med rökt älgstek. Söndagskvällslyx!

I morgon påbörjas inskolning på förskola, ett nytt och spännande kapitel i vår tillvaro. Efter inskolningen avslutas min föräldraledighet, för denna gång. Nu blir min sambo hemma med lillebror det närmsta året, sedan är det min tur att vara hemma ett år.

Vinn biljetter till filmfestivalen JORD

Jord är ”en filmfestival för planeten” med fyra olika filmer som ska inspirera och kritisera, visa på problemen men också erbjuda lösningar. Filmfestivalen Jord kommer att visas i Stockholm den 5 oktober och Göteborg den 6 oktober.

Jag tycker det här är ett bra initiativ och filmerna verkar intressanta. Jag skulle gärna gå men tyvärr kommer jag inte ha möjlighet att vara på plats vid någon av kvällarna. Däremot känns det kul att, i samarbete med festivalens grundare Emil Sergel, kunna lotta ut biljetter.

Du som följer Ekopappan har nu chansen att vinna biljetter till dig och en vän (värde 320 kr). Det enda du behöver göra är att skicka ett mail till tavling@ekopappan.se med ditt namn och i vilken av städerna du vill se filmerna. Tävlingen pågår till och med fredag 4 september, vinnaren meddelas via mail. Kolla gärna in trailern ovan, mer information om festivalen och filmerna finns på festivalens hemsida samt på dess facebooksida.

Och du vet väl att även Ekopappan finns på Facebook (klicka här) :-)

Tävlingen är nu avslutad! Vinnaren heter Sarah och är underrättad via mail. Grattis Sarah!

Ojnareskogen räddas

Ojnareskogen
Skärmavbild från dn.se 18 aug 2015

Enligt Dagens nyheter har nu regeringen bestämt sig för att föreslå att hela området kring Bästeträsk på Gotland blir Natura 2000-område. Det skulle med största sannolikhet stoppa Nordkalks planer på en kalkstenstäkt i Bunge. Om uppgifterna stämmer är det bara att gratulera, och tacka, de som i tio år kämpat för att skydda området.

Ett av argumenten för ett kalkbrott i området har varit arbetstillfällen. Men efter några årtionden är kalken slut, arbetstillfällena borta och det som återstår är förstörd natur och problem med färskvattenförsörjningen. Även när det handlar om arbetstillfällen måste vi tänka på långsiktig hållbarhet.

Mönstret känns igen. Northlands gruva i Pajala skulle rädda bygden. Nu är bolaget i konkurs och miljön går inte att återställa (länk). I Kallak (Gállok) vill Jokkmokk Iron Mines starta en järnmalmsgruva, vilket lett till stora protester. Förutom att naturvärden skulle gå till spillo skulle även rennäringen drabbas, även denna fråga ligger nu på regeringens bord.

Visst behövs arbetstillfällen, inte minst i de glesbygdsområden där dessa etableringar oftast föreslås. Men nog måste vi tänka längre än att vi offrar natur och miljö för att under några år generera arbetstillfällen. Men ger det inte pengar då? Jo, en halv promille (!) av värdet på mineralen tillfaller den svenska staten. Det täcker naturligtvis inte ens den infrastruktur som bolagen servas med i form av exempelvis vägar och järnväg.

Förutom den miljöpåverkan som gruvor innebär är det här också ändliga resurser som vi borde vara rädda om och hushålla med. Inte ge bort i utbyte mot något vars värde är förlorat på några årtionden.

Åka båtbuss

Igår åkte jag och sonen båtbuss. Så kallas de båtar som under sommaren trafikerar flera olika sträckor i Karlstad med omnejd. Båtarna är verkligen ett trevligt inslag i stadsbilden och en aktivitet som passar både turister och bofasta.

bat0
I väntan på ombordstigning

För ett barn är det mycket som kan vara spännande och det behöver varken vara komplicerat eller dyrt. Istället för att betala dyrt inträde till något hysteriskt lekland besöker jag hellre en lekpark eller skog. Eller åker båt.

bat05
Förväntansfull kille

En tur med båtbuss kostar som att åka stadsbuss, vi betalade 12 kronor för drygt en timmes båtresa. Det kallar jag billigt sommarnöje.

bat2
Mycket intressant att titta på

Framförallt var det väldigt spännande! Längs resan fanns det både farbröder, bilar, kossor, vatten och andra båtar att titta på. Det här kommer vi göra fler gånger i sommar :-)

Föreläsning med Pär Holmgren

I går kväll var jag på en föreläsning där den kände meteorologen Pär Holmgren pratade om klimatförändringarna. Budskapet levererades på ett bra sätt och jag tror att de 150 åhörarna i den fullsatta salen förstod allvaret.

Pär Holmgren

Pär poängterade flera gånger att ett alltför stort ansvar läggs på den enskilde individen, när det egentligen handlar om ett systemfel. Det är jättebra att människor gör bra val för miljön men det är inte de som exempelvis investerar pensionspengarna i fossil energi. 80-90% av den kol, olja och naturgas som finns kvar i marken får inte tas upp, om vi ska klara av de mål som satts upp om att hålla den globala uppvärmningen under 2 grader. Så förutom att en investering i fossil energi är dålig för vår framtid är den inte heller ekonomiskt smart. För vi får väl ändå hoppas att det förr eller senare tas beslut som ser till att kolet/oljan/gasen inte får tas upp ur marken, och hur bra är investeringen då? Jo, den är helt värdelös. Och om den fossila råvaran plockas upp ur marken har vi ett avsevärt större problem än så.

Pär Holmgren har skrivit flera böcker, den senaste heter Det minsta vi kan göra är så mycket som möjligt. Har inte läst den ännu, men har reserverat den på biblioteket. Mer information om böckerna finns att läsa på Pär Holmgrens hemsida.

Vi känner sedan länge till problemen och vad de kommer att leda till, ändå händer det så lite. Vi har ett system där ständig tillväxt eftersträvas trots att planetens resurserna inte är oändliga. Vi uppmanas att konsumera, annars blir det ekonomisk kris. Numera har vi till och med negativ styrränta för att stimulera konsumtion. Detta samtidigt som vi överutnyttjar planetens resurser. Något är väldigt galet!