Kategori: sova

Babytäcke till spjälsäng

vyssanlull

Vi har inte haft något särskilt täcke till spjälsängen. Storebror Nils är varm av sig och behövde inte mer än en bomullsfilt som han sparkade av sig. Axel är dock ofta lite frusen och modellen med bomullsfilt har inte känts tillräcklig.

Små barn spenderar mycket tid i sängen och därför har det känts viktigt att ha schyssta naturmaterial i spjälsängen. Madrass och bäddmadrass av märket Prolana köpte vi från Grön interiör (se tidigare inlägg). De har även fina ulltäcken som hade varit ett bra men dyrt alternativ.

Istället testade vi ullfilten som har använts i vagnen utomhus nu under vintern. Hemma låg ett ärvt påslakan med i stort sett samma mått som filten. Det fungerar jättebra. Axel sover gott där under och känns alldeles lagom i temperatur när han vaknar. (Det är ju minst lika viktigt att barnet inte blir för varmt).

Nästan ett babynest

Den första tiden tycker barn om att ha det lite ”trångt” och ett babynest ger en ombonad och mysig sovplats till den lille.

babynest4

Vi köpte ett Babynest till vårt första barn, men det har vi av olika anledningar inte kvar. Denna gång har vi istället valt att göra nästet själva till den nya familjemedlemmen.

Så här gör vi: En handduk rullas och läggs runt barnets sovplats. Vill man ha högre kant tar man en större/tjockare handduk. Har man kudde till barnet kan det vara bra att ha öppningen upptill. Bäddar vi i soffan har vi en handduk under som extra skydd.

babynest2

Sedan lägger vi över ett litet lakan och stoppar det om kanten. Klart!

babynest3

Fördelar med vårt sätt som jag ser det: Att köpa ett Babynest kostar mellan 800-900 kronor, medan handduk och lakan är saker som redan finns där hemma. När barnet kräkts ner sin bädd är det enkelt att slänga handduken och lakanet i tvätten och en ny bädd kan göras på direkten. Nackdelar: Ingen inbyggd madrass om man skulle vilja ha bädden på en hård yta och inte lika flexibel om man vill flytta runt den. Lite mer jobb vid själva bäddningen.

Jag vet att många köper Babynest och är jättenöjda. Personligen tycker jag att det är onödiga pengar för en produkt som används under en begränsad period, när det går att lösa själv utan kostnad.

För den som letar efter ekologisk madrass och bäddmadrass till spjälsängen kan jag passa på att tipsa om det allra första inlägget på bloggen som handlar om just det (länk). På den nedre bilden är gosedjuret Leonore med, läs mer om sonens ekologiska mjukisdjur här.

Nappar i naturgummi hos COOP

Såg att COOP har börjat sälja nappar av naturgummi under sitt varumärke Änglamark, kul!

Nappar coop

Jag har inte köpt dem och jag vet därför inte heller hur de är jämfört med andra nappar av naturgummi, som exempelvis Natursutten och Hevea. Fördelen med produkter av naturgummi (latex) är att de inte innehåller mjukgörare (t.ex. ftalater) eller andra kemiska tillsatser. Vår son använde bara napp en kort tid och då var det en Natursutten, han hade även en bitring från dem.

Jag tycker det är glädjande att en stor kedja som COOP tar in en typ av produkt som tidigare fått beställas från nätbutiker. Jag tänker att det är så processen ser ut, generellt och inte bara för nappar av naturgummi. I början efterfrågas en produkt av ett mindre antal engagerade och medvetna individer och den tas hem av någon nischad nätbutik. När fler efterfrågar så börjar större nätbutiker ta hem varan och slutligen, när det blir många som köper produkten, börjar de vanliga fysiska butikerna vilja ha en del av kakan och tar in den i sitt sortiment. När en produkt finns i den vanliga konsumbutiken blir den samtidigt tillgänglig för konsumenter som inte skulle beställt den på nätet.

De som är medvetna och tidigt efterfrågar en produkt som är bra för hälsa/miljö är därför viktiga. Utan dem tror jag aldrig produkten skulle hamna i butikerna där den stora massan gör sina inköp, och det är först då som försäljningsvolymen kan bli vad den borde vara.

Så avgiftas barnens vardag!

”Ett nyfött barn har idag nästan 300 industrikemikalier i sitt blod”, skriver Naturskyddsförening i sitt senaste nyhetsbrev. Inför sådana fakta är det lätt att känna en viss uppgivenhet. Vad kan vi påverka? Och vilken betydelse har våra val egentligen? Men framförallt blir jag förbannad. Hur kan vi tillåta detta?!

Lekrum öppen förskola

Naturskyddsföreningen har sammanställt fem råd för hur man avgiftar barnens vardag. Givetvis finns det mycket mer att göra än dessa saker och för egen del har jag lagt ribban högre än dessa råd. Men för den som nyligen blivit medveten om problematiken kan alltför många råd göra situationen svårhanterlig, därför gillar jag Naturskyddsföreningens lista. Det är bra och konkreta tips som kan utgöra en grund för alla föräldrar.

I nyhetsbrevet skrivs även om Operation giftfri förskola, en bra kampanj som Naturskyddsföreningen driver. En reflektion jag gör när jag läser utskicket är att åtgärderna riktar sig mot den miljö som våra barn vistas i. Det är naturligtvis jätteviktigt, men det påverkar inte huruvida nyfödda bebisar har 300 industrikemikalier i blodet eller ej. Tyvärr får barnen med sig delar av det som mamman har utsatts för, under graviditeten och livet dessförinnan. Kanske är det dags för en ny kampanj, Operation giftfri (blivande) mamma?

Fårfäll ger skydd mot astma och allergi

Ja, åtminstone visar tysk forskning på sådana effekter rapporterar SVT. Om barnet utsätts för allergiframkallande ämnen och mikroorganismer under sina första månader i livet skapar kroppen motståndskraft som minskar risken för exempelvis astma senare i livet.

När vi köpte fårfällen till sonen var det för att ha ett fukt- och värmereglerande naturmaterial närmast honom, inte för att skapa ”en miljö inte helt olik en bondgård”. Men har fällen förutom att gett honom en skön sömn i vagnen även haft dessa effekter är det bara att tacka och ta emot :-)

Du kan vara en dålig förälder, utan att veta om det!

Det här inläggets primära fokus är inte miljö, ekologi eller klimat. Det kommer att handla om din och din familjs säkerhet och överlevnad. Det blev ett ganska långt inlägg så om du inte känner att du har tid eller ork att läsa hela så kommer här budskapet i kortare form, Se till att du har fungerande brandvarnare, annars tycker Ekopappan att du är en dålig förälder. Men jag hoppas så klart att du fortsätter läsa hela inlägget…

Jag blir så förvånad när jag märker att det finns familjer som inte har brandvarnare eller som inte testar dem och byter batterier. Tror de att de vaknar om det börjar brinna? Då kan jag berätta att de har fel. Att inte ha fungerande brandvarnare hemma tycker jag är att inte ta sitt ansvar som förälder. Lite som att inte spänna fast barnen i bilen. De flesta gånger du åker bil så krockar du inte och då behövdes inte barnstolen, men konsekvensen om du krockar med ett obältat barn är så hemsk så det är klart att du inte slarvar. Samma sak med en brand, relativt liten risk att en brand ska uppstå hos just dig, men konsekvensen om det skulle ske blir katastrofal.

Rekommendationen är att det ska finnas brandvarnare i eller i anslutning till sovrummen. För mig är det självklart att både ha en i hallen, som sitter nära trapphus, kök och vardagsrum, och att också ha en i varje sovrum. I vår nuvarande lägenhet har hyresvärden monterat en i hallen och jag har kompletterat med seriekopplade (trådlösa) i sovrummen. På så sätt varnas de båda sovrummen om rök uppstår i något av dem. Än så länge sover sonen i vårt rum, men att ha brandvarnare i barnens sovrum som även varnar i föräldrarnas sovrum känns som en bra lösning.

Det är naturligtvis lika viktigt att det finns brandvarnare när man sover någon annanstans än hemma. Exempelvis i sommarstugan, båten, husvagnen eller hos bekanta. Ett tips är att köpa en resebrandvarnare som du kan ta med när du reser iväg, då kan du själv se till att det finns en brandvarnare där ni sover. Finns att köpa exempelvis på Clas Ohlson eller Kjell & Company.

Inledningsvis skrev jag att detta inlägget primärt inte skulle handla om miljö, ekologi eller klimat. Men om jag ändå nämna något som berör de områdena så är det att en brandvarnare som ska kasseras ska lämnas som elektronikavfall. I de joniserande finns en liten strålkälla som ska tas om hand vid destruktion, för miljön kan det därför vara bättre att köpa en optisk brandvarnare då dessa saknar radioaktivt material.

Har du seriekopplade brandvarnare så verkar de dra mer ström och du kan därför behöva byta batteri oftare. Jag köpte därför två uppladdningsbara batterier (9 volt) och en laddare med plats för två batterier. När någon av brandvarnarna börjar varna för låg spänning kan jag då på 10 timmar ha nyladdade batterier till dem. Kanske inte något man tänker på, men vilket slöseri det är att använda engångsbatterier!

När jag skrev det här inlägget blev jag själv påmind om att testa våra brandvarnare, de fungerade som de skulle. Om du inte gjort det väldigt nyligen så tycker jag att du ska hoppa upp på en stol nu och trycka på testknapparna på dina brandvarnare. NEJ, inte sen, gör det nu.

Om det nu visar sig att avsaknaden av fungerande brandvarnare gör dig till en dålig förälder, så är det dess bättre lätt att fixa till. Gör det redan idag!

Allt du (inte) vill veta om plast

Skärmavbild 2014-06-09 kl. 20.37.01

I dag presenterade Naturskyddsföreningen sin nya rapport ”Allt du (inte) vill veta om plast”. Jag tycker det är jättebra att Naturskyddsföreningen driver på i kemikaliefrågorna, det behövs verkligen!

Förutom att nästan all plast tillverkas av olja, vilket i sig är dåligt för vårt klimat, så tillsätts andra kemiska ämnen i plasten för att ge den de egenskaper man vill ha. Det kan vara mjukgörare för att göra plastleksaken mjuk eller flamskyddsmedel för att minska risken att den ska brinna. Dessa ämnen utsöndras sedan från plasten och tas upp av oss människor. Barn som tycker om att stoppa sakerna i munnen blir extra utsatta och dessutom är deras små kroppar känsligare. Kemikalierna fastnar också i dammet på våra golv, där sedan barnen kryper runt. Som jag skrev i ett tidigare inlägg är en bra åtgärd att våttorka golvet ofta.

I bilaga 1, ”Om plast och miljögifter i barns vardag”, finns en bra genomgång av vilka de farligaste ämnena är, var de finns, var barnen får dem i sig och vad du kan göra åt det. Denna borde alla föräldrar läsa, tycker det är helt otroligt att det inte pratas om detta på MVC/BVC!

Skötbäddar i PVC lyfter Naturskyddsföreningen upp som ett varnande exempel. Detta är något som vi råkade köpa, men som vi lämnade tillbaks när misstaget upptäcktes (se Skötbäddar i PVC). Naturskyddsföreningen har i samband med att rapporten släpptes också publicerat en lista över Värstingplaster, gummin och tillsatser som bör undvikas.

Visst kan man tycka att det som får säljas i butikerna borde vara ok och att vi konsumenter inte skulle behöva vara så pålästa. Men så ser inte verkligheten ut och därför är det viktigt att vi blir medvetna och kunniga kring problematiken. Rapporten finns att läsa på denna länk. Du kan också läsa mer om rapporten på Naturskyddsföreningens hemsida.