Taggad: bekämpningsmedel

Ekologiska jordgubbar

Idag hämtade jag och sonen den liter med ekologiska jordgubbar som jag beställt. Det är Torfolk gård som ordnat med leveranser av sina KRAV-jordgubbar till Karlstad. De förbeställs och hämtas sedan hos en kille i stadsdelen Romstad i Karlstad.

Det är tyvärr svårt att hitta ekologiska jordgubbar att köpa, tråkigt då mycket bekämpningsmedel används i konventionell jordgubbsodling. För dig som bor/jobbar i Karlstad, eller har vägarna förbi, kan jag tipsa om att det kommer en ny leverans på måndag (29/6). Vill du beställa så kolla på Torfolks facebooksida eller deras hemsida för mer information.

För dig som inte bor i närheten av Karlstad eller Torfolk gård så finns det en lista över alla KRAV-märkta jordgubbsodlare på KRAV:s hemsida (länk). Det är en skrämmande liten andel av jordgubbsodlingen som är ekologisk, därför tycker jag att det är viktigt att välja att köpa från dem som ändå valt att satsa på ekologisk odling. Det ger dem möjlighet att fortsätta och kanske utöka verksamheten, samt ger en signal till konventionella odlare om att konvertera till ekologisk odling.

jordgubbar

Nu har vi fredagsmyset fixat! :-)

Jag förstår inte… (DEL 2)

Igår skrev jag ett inlägg, Jag förstår inte, hur tänker ni?, om att butiker inte får sålt den ekologiska frukt de tar hem. Det handlade i det exemplet om ananas och vindruvor som hemköpsbutiken fått slänga och därför inte tar hem längre. Blogginlägget har fått stor spridning och många har kommenterat på bloggen och på Facebook. Här kommer en fortsättning och fördjupning av mitt resonemang i frågan.

Fruktskal

Det är inte så att jag tycker att vi ska köpa mer exotisk frukt som transporteras från andra sidan jordklotet. Mitt budskap är att jag tycker att när vi väl gör det, så borde vi köpa ekologiskt. Idag konsumeras det stora mängder oekologisk exotisk frukt som innehåller rester av bekämpningsmedel och som även skadar de som arbetar på plantagen. Just vindruvor och ananas besprutas hårt, vilket gör det extra angeläget att köpa ekologiskt.

Om vi väljer att se på dessa frukter som en lyxvara, något exklusivt som vi inte äter till vardags, så är det också fler av oss som har råd att köpa ekologiskt. Någon skrev i en kommentar att denna typ av frukt är hennes lördagsgodis, ett sätt att tänka som jag gillar. För det är intressant vad som anses vara dyrt och inte. Många köper chips, dricka och plockgodis utan att reflektera, men 50 kronor asken för vindruvor som odlats utan bekämpningsmedel, det anses dyrt. I fredags firade vi min sambos födelsedag, för mig var det ett tillfälle då det kändes roligt att blanda i någon ”lyxfrukt” i fruktsalladen. Nu hade butiken tagit hem ekologisk mango (25 kr/styck), så ”lyxen” fanns där tillsammans med äpplen, päron och bananer.

Sonen får frukt varje dag. När jag vardagshandlar skriver jag frukt på handlingslistan och inte äpplen, päron eller banan. Det är i butiken jag bestämmer vilken frukt det blir för det är först då jag vet vad det finns för ekofrukt, hur den ser ut och vad den kostar. Finns det inte ekologiska äpplen eller om de är av dålig kvalitet, så innebär inte det att jag köper oekologiska. Då kanske det istället blir ekologiska päron, bananer eller apelsiner.

I dagens samhälle förväntar sig konsumenter att allt ska finnas året om, oavsett om det är säsong för den aktuella frukten/grönsaken eller inte. Vi borde i större utsträckning handla efter säsong eftersom det är bättre för miljön, mer prisvärt och varan är av högre kvalitet. Men när är bästa säsong för ananas? Här har åtminstone jag lite mer att lära.

Ekologisk frukt har så dålig hållbarhet tycker vissa och köper därför oekologiskt. Då tycker jag man ska fråga sig varför det är så. Vill man äta frukt som håller sig fin i veckor? Inte jag iallafall och jag tänker definitivt inte ge det till min son.

Ja, jag tycker faktiskt att vi konsumenter har ett stort ansvar. För det konsumeras mängder av exotisk frukt som exempelvis vindruvor och ananas i butikerna, problemet är att den är oekologisk. Men självklart har också butikerna ett stort ansvar. De kan underlätta genom tydlig skyltning och exponering av varorna. Undersökningar visar att just skyltningen har stor betydelse, vissa ekovaror kan öka 40-50 % i försäljning om hyllorna förses med tydliga skyltar.

Jag anser alltså att det krävs ett delat ansvar mellan konsument och butik om vi ska få till ett bättre utbud av ekologiska varor. Butiken måste våga ta hem varorna och sedan exponera dem på ett bra sätt som ökar försäljningen. Konsumenten måste efterfråga ekologiska varor och välja bort de oekologiska, även om de är billigare.

Är den ekologiska frukten dyr? Är det inte snarare prisskillnaden mot den besprutade frukten som är stor?

Jag förstår inte, hur tänker ni?

Fruktsallad1

Igår kväll skulle vi ha lite mys med fruktsallad. Jag har tidigare sett att Hemköp har haft ekologisk ananas så jag gick dit för att köpa en sådan. Hittade ingen så jag frågade den anställde som höll på att fylla på i fruktdiskarna. Svaret gör mig bekymrad.

Nej, vi tar inte hem ekologisk ananas längre. Det går inte, vi sålde en eller två per låda, resten fick vi slänga. Likadant är det med ekologiska vindruvor, kunderna köper dem inte så vi har slutat ta hem dem.

Jag har tidigare skrivit om att handlarna är tröga med att beställa hem ekologiskt och att de har ett stort ansvar. Men många konsumenter verkar också tröga. Det anmärkningsvärda här är också att just vindruvor och ananas är kraftigt besprutade. Två fruktsorter där det är särskilt viktigt att välja ekologiskt (se länkar längst ned i inlägget).

Ofta när jag, eller någon annan, skriver om vikten av att välja ekologiskt kommer vissa kommentarer som ett brev på posten, ”Men det är så dyrt”, ”Alla har faktiskt inte råd”. Ja, det är dyrare, vitsen med att bespruta är ju att det ökar produktionen och därmed sänker priset. Jag är också medveten om att det finns människor som är fattiga i vårt land, men det finns tillräckligt många med en ekonomi, som med vettiga prioriteringar skulle kunna handla mer ekologiskt och därmed möjliggöra ett bra sortiment i butikerna. Så, vad är problemet?

Fruktsallad2

Vindruvor (färska, russin, vin) är kraftigt besprutade och de flesta oekologiska druvor (72 %) som testas innehåller rester av bekämpningsmedel, läs mer här. Ananas är en frukt som bokstavligen badas i bekämpningsmedel, läs mer om det här.

Nu finns det ett inlägg där jag fortsätter och fördjupar mitt resonemang, läs det här.

Tankar om COOP:s film ”Ekoeffekten”

DSC_0008

I onsdags publicerade jag ett inlägg om det försök som COOP låtit göra och som visar hur bekämpningsmedlen i urinen i stort sett försvinner när försöksfamiljen börjar äta 100% ekologiskt. Har du inte redan sett den korta filmen om försöket så gör det här.

Jag tycker försöket är ett bra initiativ av COOP. Det finns en anledning till varför vi inte ser så mycket liknande kampanjer från matproducenter eller butikskedjor. För egentligen borde inte filmen kallas Ekoeffekten, den handlar ju snarare om hur mycket bekämpningsmedel man får i sig om man inte äter ekologiskt. Och det är här som det blir lite bekymmersamt för producenterna/butikskedjorna.

Hur skulle det se ut om Arla skulle lansera en kampanj där de säger ”välj våra ekovaror så slipper du giftresterna som finns i vårt övriga sortiment”? Det kan de inte, för hur skulle de kunna motivera att de säljer varor med giftrester, om de samtidigt uppmanar folk att köpa ekologiskt för att slippa dem.

På sociala medier har jag nu sett flertalet negativa reaktioner mot COOP med anledning av försöket och den aktuella filmen. Ett exempel från Facebook:

Visst är det konstigt att Coop gör sig besväret att göra denna fina film, besväret med testfamilj, provtagning, och testresultat,
och – trots det hur tydliga svaret som helst – sedan ISKALLT fortsätter sälja giftmaten till oss??

Jag tycker i och för sig att det är ännu konstigare att ”vi” fortsätter att efterfråga och köpa ”giftmaten”. Så länge den är laglig och efterfrågas kommer den finnas i butikerna. Det finns alltså två alternativ, hårdare lagstiftning eller minskad efterfrågan från konsumenterna.

En annan vanlig kommentar är att den ekologiska maten är för dyr och att inte alla har råd att köpa ekologiskt. För de allra flesta skulle jag snarare säga att det handlar om prioriteringar. Är det den ekologiska nötfärsen för drygt 100 kr/kg som är dyr eller är det chipsen för 90 kr/kg och lösgodiset för 59/kg? Genom att ändra hur vi handlar så kan många handla ekologiskt utan att det behöver bli så mycket dyrare överhuvudtaget. Att vara flexibel, handla efter säsong, köpa mindre halvfabrikat, äta mindre köttportioner och inte slänga maten du köpt, är några sätt att kunna köpa mer ekologiskt med oförändrad budget.

COOP har visat att de vill profilera sig som en butik med brett ekologiskt utbud, nu är det upp till oss konsumenter att visa dem att det finns en efterfrågan. Under januari månad var min ekoutmaning att handla 100% ekologisk mat och dryck, du kan läsa mer om hur det gick här.

Se hur ekologisk mat minskar gifterna i kroppen

COOP har med hjälp av IVL Svenska Miljöinstitutet låtit göra ett försök som är riktigt intressant. En familj på fem personer fick under en veckas tid äta konventionell oekologisk mat och lämna dagliga urinprov. Analyserna visade att de hade åtta olika bekämpningsmedel i urinen. Sedan fick familjen enbart äta ekologisk mat under två Läs mer

Gifter i russin

Tidningen Icakuriren har testat russin av tio olika märken. De har testat förekomsten av bekämpningsmedel och mögelgiftet Ochratoxin A. Mögelgiftet bildas av mögelsvampar som angriper russin. Djurförsök har visat att mögelgiftet i höga koncentrationer kan ge njur- och leverskador samt påverka immunförsvaret. Danmarks motsvarighet till Livsmedelsverket rekommenderar därför att man inte ger mer än 50 gram russin per dag till barn under tre år på.

Russin

Alla de sju oekologiska sorterna innehöll rester från bekämpningsmedel. I ett av fallen (COOP Solmogna russin) överskreds även halten EU:s gränsvärde. Dessa gränsvärden tar dock inte hänsyn till att människor får i sig olika slags kemikalier som tillsammans kan ge oönskade effekter, den så kallade cocktaileffekten. Därför tycker jag det bästa är att undvika bekämpningsmedlen helt och hållet.

Det fanns inga rester av bekämpningsmedel i något av de tre ekologiska russinmärkena. De ekologiska som testades var från Kung markatta, Saltå kvarn och Urtekram. Jag tycker det är glädjande att återigen se att det går att lita på att ekologiska varor är fria från bekämpningsmedel.

När det gäller mögelgiftet så fanns det även i de ekologiska sorterna, dock inte över över EU:s gränsvärde. Garants russin (oekologiska) däremot, innehöll så mycket mögelgift att det var fyra gånger högre än EU:s gränsvärde. Vår son har ännu inte fått russin att äta. Men kanske är det klokt att göra som danska livsmedelsverket rekommenderar, att begränsa barnens intag till 50 gram per dag.

Bäst i test kan man säga att Urtekram blev, inga rester av bekämpningsmedel och halten av mögelgift gick inte att kvantifiera då den var under 0,15 mikrogram per kilo. Urtekram förklarar de låga halterna med att de i sin produktion har rutiner för att upptäcka druvor som är mögelangripna. Kanske får det bli Urtekrams när det är dags för att köpa nya, om jag hittar dem i butik. Icakurirens test kan du läsa här.

Kemikaliedeprimerad

Ekomamman gästbloggar:

För fyra år sedan hade jag inte en enda ekologisk matvara i kylskåpet. Jag städade badrummet med medel som framkallade nysattacker. Jag tvättade ansiktet varje kväll med någon hypereffektiv rengöringsgel som fick det att svida i skinnet. Jag färgade eller blekte håret om vartannat, körde plastlådor med mat i micron och sopsorterade någon gång ibland. Jag reflekterade inte för en sekund över om de leksaker och kläder jag köpte åt brorsbarnen var fria från gifter och kemikalier.

Förändring sker sällan över en natt och jag förändras fortfarande. Det finns hela tiden upptäckter att göra. Att fruktdisken i affären är proppfull av bekämpningsmedel. Att mjukplasten har sina mjuka egenskaper till följd av miljö- och hälsofarliga ämnen. Att den enorma industrin som finns kopplad till leksaker och andra barnartiklar handlar om de stora vinsterna och dit räknas inte barnens hälsa och framtid.

Sonen föddes för ett år sedan. Jag är väldigt glad över att jag hade hunnit en bit på min ekoresa vid den tidpunkten. Och att vi, jag och min sambo, tack vare kunskap och medvetna val har kunnat skydda honom från åtminstone en liten del av det osynliga kemikaliehav som så många helt vanliga mammor, pappor och barn helt ovetande simmar i.

Ändå känns det så långt ifrån tillräckligt. Vad innehåller vår soffa som han dagligen busar i? Hur skadligt är det att han suger på selens axelskydd när han sitter i vagnen? Vad har jag, under nästan 30 år som helt omedveten, utsatt mig för och vid graviditet och amning fört vidare till honom?

Det finns så enormt många frågor och så väldigt få svar. Vi kan skydda våra barn, det mest värdefulla vi har, med cykelhjälmar, flytvästar och bilbarnstolar. Men mot alla gifter då? Det vi inte ser. Där skadan inte är omedelbar och inte går att koppla till en enskild händelse vi råkat ut för. Vilket också gör det så svårt. En nappflaska i glas, vilken skillnad gör det egentligen när dammet i hemmet är så giftigt att vi bidrar till miljöförstöring genom att spola ner det i avloppet.

Jag ber om ursäkt för detta bedrövligt nedslående inlägg men jag är kemikaliedeprimerad idag. Imorgon fortsätter jag ekoresan och strävan efter att hitta flytvästar, cykelhjälmar och bilbarnstolar som skyddar mot gift. Sen vill jag ha Nobelpriset i o-kemi.

WP_20140620_001