Taggad: EU

Miljoner till forskning om cocktaileffekten

Det nya forskningscentrumet Swetox får 60 miljoner av EU för att studera barns exponeringar för blandningar av kemikalier, det som populärt brukar kallas cocktaileffekten. Så här säger Åke Bergman, chef vid Swetox:

Vi vet idag ganska mycket om hur vissa enskilda substanser, som ftalater och bisfenol A, kan påverka människor och djur. Men att bedöma riskerna med blandningar av kemikalier är en mycket stor utmaning.

Åke Bergman är en framstående forskare inom området. Han medverkar i filmen Underkastelsen som jag kan rekommendera för den som inte redan sett den. Han är också en av forskarna som i höstas avslöjade att det läcker klorparaffiner från stavmixrar.

Glädjande att det satsas forskningspengar på detta viktiga område!

Hjälp till att stoppa de hormonstörande kemikalierna

säg nej till hormonstörande ämnen

Förutom att för egen del göra val som minskar exponeringen för hormonstörande kemikalier är det viktigt att lagstiftningen blir hårdare. Det kan inte vara rätt att den enskilde medborgaren ensam ska ta hela ansvaret. Förutom att rösta på politiker som vill agera i dessa frågor kan vi faktiskt också påverka genom att skriva på de två namninsamlingar som jag skriver om nedan. Om du inte gjort det redan tycker jag du ska göra det nu på direkten!

Naturskyddsföreningen har tillsammans med organisationer från andra EU-länder skapat en sida där vi kan meddela EU-kommissionen hur vi anser att de bör agera när det gäller de hormonstörande ämnena. När du skriver under deltar du i den rådfrågning som EU genomför. Förutom att fylla i sitt namn är det också lite andra uppgifter som efterfrågas. Vissa frågor är lite knepiga men de finns där eftersom EU vill veta hur man kommer i kontakt med frågan om hormonstörande kemikalier. Men det tar bara en minut att fylla i, du hittar rådfrågningen/namninsamlingen här.

Nationellt har Naturskyddsföreningen dessutom en namninsamling som uppmanar regeringen att förbjuda alla bisfenoler i kvitton och tandlagningar samt de som kommer i kontakt med livsmedel, om de inte kan bevisas vara ofarliga. För mig känns det mycket rimligt att ämnena ska bevisas ofarliga för att få användas. Idag ställs Orimligt höga beviskrav på att de ska visas vara farliga för att begränsas eller förbjudas. Detta är också en viktigt fråga och namninsamlingen kan du skriva under här.

Jag såg också att Kemikalieinspektionen i en rapport, som de skrivit tillsammans med sina motsvarigheter i Danmark, Norge och Finland, har visat att hormonstörande ämnen kostar EU flera miljarder årligen. Det är samhällets kostnader med anledningen av de effekter som hormonstörande ämnen har på mäns fortplantningsförmåga. Även om det kan kännas märkligt att prata om pengar när det handlar om farliga ämnen som påverkar oss och våra barn, så är det en viktig aspekt att ha med när det kommer till att övertyga EU om att vidta åtgärder.

Våga fråga!

Borde inte vi konsumenter få veta om en vara innehåller ett farligt ämne? Det kan man tycka men så är tyvärr inte EU:s kemikalieförordning REACH utformad. Inom REACH finns den så kallade kandidatförteckning där särskilt farliga ämnen listas efter beslut av den Europeiska kemikaliemyndigheten ECHA. Men den som säljer en vara är alltså inte skyldig att meddela att varan innehåller ett särskilt farligt ämne. Istället är det upp till oss konsumenter att fråga, då är nämligen butiken skyldig att meddela vilka ämnen på kandidatförteckningen som finns i en koncentration över 0,1 % samt information om hur varan hanteras på ett säkert sätt.

Jag tycker det är heltokigt. Från producent och nedåt i kedjan ska det finnas information om vilka av dessa ämnen som varan innehåller, men den behöver inte meddelas till konsumenten om inte han eller hon ställer en direkt fråga. Som om eventuellt alkoholinnehåll i en dryck inte skulle anges på flaskan utan du vore tvungen att fråga för att få veta.

Jag har tidigare skrivit flera inlägg om Kemikalieinspektion kontroll av plastprodukter där hälften av de analyserade varorna innehöll särskilt farliga ämnen från kandidatförteckningen (summering och länkar till alla inlägg hittar du här). Det vi som konsumenter kan göra är alltså att fråga och det finns en blankett framtagen av Kemikalieinspektionen som man kan använda.

Ja, det är sjukt att vi ska behöva fråga för att få veta om det vi köper innehåller farliga ämnen. Men nu när reglerna är som de är, borde vi kanske använda den möjlighet vi ändå har. Genom att använda blanketten för att fråga butiken skapas förhoppningsvis en medvetenhet hos butikerna kring dessa frågor. Om de får massor av förfrågningar blir det ohanterbart för dem och det enda rimliga sättet att hantera det skulle bli att ange farliga ämnen direkt på varan. Vilket jag tror skulle leda till en ökad strävan att inte använda dessa ämnen i produkterna.

Så låt oss våga fråga! Känner man sig inte bekväm med att fråga i butiken kan man ju alltid maila sin fråga.

Idag ska det röstas

Idag är det val till europaparlamentet. I eftermiddag blir det därför en söndagspromenad till röstlokalen med son och sambo. Jag har skrivit ett tidigare inlägg om vikten av att rösta i detta val och vikten av att rösta för miljön. Vallokalerna är idag öppna mellan klockan 8-21 och om du tappat bort ditt röstkort är det ingen fara, det går bra ändå så länge du tar med legitimation.

Om det skulle vara så att du har förtidsröstat men glömde bort miljön så går det faktiskt också att ordna. Det är bara att gå till din vallokal och rösta igen så räknas inte din förtidsröst. Hoppas vi ses i vallokalen!

Rösta i EU-valet!

Nu är det inte långt kvart till EU-valet, eller val till Europaparlamentet som är den mer korrekta benämningen. Valet är söndagen den 25 maj men redan nu kan du förtidsrösta. Tycker du det verkar trist och att det inte spelar någon roll? Fortsätt att läs och tänk om!

Oavsett vad man tycker om Sveriges medlemsskap i EU så är vi nu medlemmar och det innebär att det mesta av de lagar som stiftas i Sverige faktiskt tillkommer på grund av, eller påverkas av, EU:s direktiv och lagar. EU-parlamentets makt har ökat med tiden och numera måste både parlamentet (vi väljer ledamöterna) och ministerrådet (representanter från ländernas regeringar) godkänna lagförslag.

Vilka frågor tycker du är viktiga i EU? Frågor kring vår miljö och vårt klimat känner inte av nationsgränser vilket gör det än viktigare med dessa frågor i valet till europaparlamentet anser jag. Det handlar exempelvis om utsläpp av koldioxid, ett hållbart fiske i våra hav, vilka kemikalier som ska få finnas i de saker som våra barn använder samt om vi ska gynna de bönder som väljer bort bekämpningsmedel och istället odlar ekologiskt. I andra frågor som kanske känns viktiga i riksdagsvalet har EU mindre eller ingen påverkan, exempelvis skolpolitik, vård & omsorg, pensioner och skatter.

Vi i Sverige utser 20 av parlamentets 751 ledamöter vilket kanske kan tyckas fjuttigt. Men våra representanter sitter med i olika politiska grupper, bestående av ledamöter från sina partiers motsvarigheter i övriga EU-länder. Det innebär att en duktig representant från Sverige kan påverka de andra ländernas ledamöter till att rösta igenom bra förslag och stoppa dåliga. I större utsträckning än i riksdagsvalet är det alltså viktigt vilken person man röstar in och inte bara partitillhörigheten.

Jag hoppas att du liksom jag tänker på vår miljö när du röstar i EU-valet. Naturskyddsföreningen, som är en partipolitiskt obunden förening, har gjort en granskning av partiernas vallöften och vad deras nuvarande ledamöter presterat de senaste fem åren i EU-parlamentet.

Cirkeldiagrammen visar toppkandidaternas inställning till Naturskyddsföreningens krav för en bättre miljö. Du kan läsa mer om Naturskyddsföreningens granskning inför valet genom att klicka på bilderna.

grafer_valet

Som ni kan se i deras granskning nedan av nuvarande ledamöter finns det politiker från båda de politiska blocken som får tumme upp. Värt att notera är dock att detta är en granskning av vad som har gjorts och att inte alla av dessa politiker ställer upp för omval.

grOn_politiker_uppdaterad

gula_politiker_mindre

roda_politiker_mindre

 

Jag hoppas att du bestämmer dig för att rösta och tänker på vår miljö när du gör ditt val. Och försök gärna påverka din omgivning att göra detsamma :-)

Utbyte av lågenergilampor

I vårt hem har vi en mix av glödlampor, halogenlampor, lågenergilampor och LED-lampor. Innan utfasningen av glödlampor inom EU stod belysning för 25 % av hushållens elförbrukning. Förbudet mot glödlampor har sparat energi motsvarande fem kärnkraftsreaktorer inom EU. Allt detta är naturligtvis jättebra!

Problemet med det som brukar kallas lågenergilampor är att de liksom lysrör innehåller kvicksilver. Inte stora mängder, men om de går sönder blir det relativt höga koncentrationer i rummet. Värst är det om lampan är varm för då är kvicksilvret i ångfas och sprids via luften ned i lungorna. Kemikalieinspektionen beskriver på sin hemsida hur man ska hantera en lampa som går sönder:

 Vädra och lämna rummet i 20-30 minuter. Samla senare upp lampresterna till exempel med en bit styvt papper eller kartong och torka golvet och andra ytor i närheten av den trasiga lampan med en fuktig trasa. Lägg lampresterna i en glasburk med lock. Lägg även trasan i glasburken, stäng burken och märk den, till exempel med texten ”kan innehålla kvicksilver från en lågenergilampa”. Lämna burken till returhantering som är avsedd för farligt avfall.

Använd inte dammsugare. Det finns en risk för att dammsugaren ytterligare förångar och sprider kvicksilvret i luften. Av försiktighetsskäl tvätta även händerna.

Det här låter inget vidare tycker jag, framförallt inte nu när man har ett litet barn hemma. Därför gick jag idag och köpte LED-lampor för att ersätta lågenergilamporna i bords- och golvlampor här hemma. De som sitter i taklampor löper mindre risk att gå sönder tänkte jag så de kan få lysa på ett tag till. Så nu ligger lågenergilamporna i en plastpåse i väntan på en tur till återvinningscentralen.