Taggad: Livsmedelsverket

Arsenik i ris, nya rekommendationer

De flesta har nog inte kunnat undgå att Livsmedelsverket igår gick ut med nya rekommendationer när det gäller hur mycket ris vuxna och barn maximalt bör äta (länk). Det här är dock ingen nyhet egentligen utan det har varit känt sedan tidigare. I april skrev jag ett inlägg med anledning av det larm som då kom om att ris innehöll arsenik.

rishylla

Det som hänt är att Livsmedelsverket nu har gjort tillräckligt omfattande undersökningar för att som statlig myndighet kunna gå ut med rekommendationer om att begränsa intaget. Jag tycker det är bra att Livsmedelsverket kommer ut med dessa rekommendationer eftersom det får ett stort medialt genomslag och även används av förskolor/skolor när de gör sina matsedlar. Gillar också att de är tydliga när det exempelvis gäller riskakor:

Riskakor tillför nästan inga viktiga näringsämnen och innehåller oftast salt. Livsmedelsverket råder därför föräldrar att inte ge barn under sex år riskakor

Vilka rekommendationerna är kan man läsa på Livsmedelsverkets hemsida. När det gäller barn är de kortfattat att inte äta ris oftare än fyra tillfällen per vecka samt att barn under sex år inte ska äta riskakor eller dricka risdryck. När man gör ris bör man koka det i ett stort överskott av vatten som sedan hälls bort, då minskas arsenikhalten med mer än hälften. Fullkornsris innehåller generellt mer arsenik än vitt ris, eftersom arseniken framför allt ansamlas i skalet.

Arsenik finns naturligt i jorden och därför gäller rekommendationerna även ekologiskt ris. För egen del äter vi inte ris särskilt ofta så för oss innebär det ingen skillnad alls. I mitt tidigare inlägg skrev jag om vikten av att variera kosten och att jag helst även varierar vilket märke jag köper när det gäller produkter som vi äter mycket av. På så sätt minskas risken för att exponeras för ohälsosamma ämnen, oavsett om det handlar om arsenik eller något annat. Livsmedelsverket uttrycker sig så här:

… det är alltid bra att variera maten och inte ensidigt äta mycket av en viss produkt. Små barn är känsligare än större, eftersom de väger mindre och därför får i sig mer arsenik per kilo kroppsvikt

 

Vad är det i slushen?

De senaste dagarna har ett inlägg på facebook som handlar om innehållet i slush fått stor spridning, i skrivande stund har inlägget 14 977 delningar. Det hela handlar om de färgämnen som används och den varningstext som anges.

Kan ha en negativ effekt på barns beteende och koncentration

Så lyder den text som finns på dunken med slushkoncentrat som avbildas i inlägget (se bild nedan). Låter nästan som ett skämt, men det är det inte. Det handlar om azofärgämnen, syntetiskt framställda ämnen som innan Sveriges EU-medlemsskap endast fick användas i mycket begränsad omfattning i Sverige. Numera finns nio azofärgämnen godkända för livsmedel.

slushfb
Ett av koncentraten som innehåller azofärgämnen

Det finns forskning, den så kallade Southamptonstudien, som pekar på att ämnena kan orsaka koncentrationssvårigheter och hyperaktivitet hos barn. Därför beslutade EU att produkter som innehåller sex angivna ämnen ska förses med varningstexten, Kan ha en negativ effekt på barns beteende och koncentration. Ett klokare beslut tycker jag hade varit att förbjuda dessa ämnen. Hur svårt kan det vara att prioritera, när valet står mellan att produkter ska få fin syntetisk färg och barnens hälsa?

Jag har aldrig sett varningstexten på någon produkt tidigare. Förhoppningsvis beror det på att det är ovanligt att de används. Eller är företagen så cyniska att de använder dem i produkter som säljs oförpackade och som därmed inte behöver märkas? Enligt Livsmedelsverket kan azofärgämnen förekomma i exempelvis plockgodis, kakor, lösglass och räkor som säljs i lösvikt, utan bifogad varningstext. Nu vet vi att det även kan finnas i slush.

Företaget som säljer det aktuella slushkoncentratet heter Jafaris Group AB. Jag har undersökt innehållsförteckningarna i de 13 koncentrat som de har i sitt sortiment. Åtta innehåller azofärgämnen, fem gör det inte. Vet inte hur representativt det är för den totala mängden slush som säljs i Sverige. Problemet är den som köper en slush till sig själv, eller sitt barn, inte har en aning om den innehåller dessa ämnen. Men nu vet du iallafall vad den kan innehålla.

Smarta tjejer håller sig till surströmmingssäsongen?

Idag kom Livsmedelsverket med ett pressmeddelande med titeln Smarta tjejer håller sig till surströmmingssäsongen där de påminner om att fet fisk från Östersjön, så som exempelvis sill/strömming, innehåller höga halter dioxin och PCB. Därför ska kvinnor som i framtiden kan tänkas få barn äta dessa fiskar högst två till tre gånger per år. Både dioxin och PCB är mycket giftiga ämnen som lagras i fettvävnaden i kroppen och de förs sedan över till barnet vid graviditet och amning. Foster och små barn är känsligast för de skadliga effekterna hos dioxin.

Eftersom dessa ämnen lagras i kroppen så gäller rekommendationerna alla flickor och kvinnor som någon gång kan tänkas vilja ha barn. Det gäller alltså inte bara dem som är gravida eller försöker bli gravida utan det gäller även era små döttrar.

Med sin rubrik vill Livsmedelsverket uppmana tjejer som gillar surströmming att avstå sill/strömming under övriga året för att kunna äta under surströmmingssäsongen. Är det inte bättre att avstå helt från dessa fiskar, än att försöka komma ihåg och räkna så att man får i sig ”lagom” mycket gift per år? Hur var det nu, var det i våras vi fick panerad strömming hos moster Greta?! Nej, avstå helt istället, så slipper ni både gifterna och surströmmingslukten! ;-)

Förutom sill/strömming från Östersjön så gäller rekommendationen även vildfångad lax och öring från Östersjön, vildfångad lax, öring och sik från Vänern och Vättern, samt röding från Vättern.

För mycket (!) lösningsmedel i COOP bordsmargarin

Ni kanske läst, hört eller sett nyheten om att coop återkallar sitt ”Lätt bordsmargarin”. Livsmedelsverket har funnit för mycket lösningsmedel (isopropanol och metanol) i margarinet. Livsmedelsverket skriver i ett pressmeddelande:

Under en längre tid har det förekommit rykten om att margariner kan innehålla rester av lösningsmedel. Därför valde Livsmedelsverket att göra en undersökning för att få aktuella fakta.

Bra då vet vi, det är inte rykten, det är sant!  Angående resultatet från undersökningen skriver de sedan:

– Vi har hittat rester av lösningsmedel som överskrider gränsvärdet i en produkt.  Men trots det innebär det inte någon fara för hälsan. Man skulle behöva äta kilovis varje dag för att komma upp i skadliga nivåer, förklarar Martin Lindblom.

Men vänta nu, det överskrider gränsvärdet men Livsmedelsverket vill ändå bagatellisera det hela? Är inte gränsvärde något att ta på allvar helt plötsligt? Efter själva pressmeddelandet har de lite fakta om gränsvärden:

Gränsvärden för hur mycket rester av lösningsmedel som får finnas kvar i livsmedlen fastställs gemensamt bland EU:s medlemsländer. Gränsvärdena sätts med mycket god marginal så att även de känsligaste grupperna, till exempel små barn, skyddas.

Innebär detta att Livsmedelsverket inte tar hänsyn till barnen? Ja antingen det eller så tycker de att gränsvärdena har blivit för låga när de varit tvungen att fastställa dem tillsammans med andra EU-länder. Hur sammanfattar de det hela då? Jo, genom att få resultatet av undersökningen till något positivt. Det är ju faktiskt bara en av de testade produkterna som har för mycket lösningsmedel:

– I smöret, smörblandningarna och de andra margarinerna är halterna som uppmätts så låga att de ligger långt under gränsvärdet. Det känns skönt att veta att det inte finns anledning till oro och att man därför lugnt kan fortsätta äta sitt smörgåsmargarin som innehåller nyttiga fetter, säger Martin Lindblom.

Suck… Förresten, jag vill inte ha något lösningsmedel alls i min mat oavsett om nivån ligger under eller över dessa uppskattade gränsvärden.

Trodde du margarin var någon slags naturlig produkt från vackra gula rapsfält, tänk om. Finns mycket att läsa om detta, till exempel denna artikel från aftonbladet. På denna sida hos Äkta vara kan du också läsa mer om vad margarin är.

Margarin finns inte i vårt hem. Vi använder ekologiskt smör för bakning och matlagning samt ekologiskt Bregott till smörgåsen. Känns bra.

Ofarligt med oekologisk mat, eller kanske inte?

Förra onsdagen skrev DN om rester av bekämpningsmedel i svensk frukt (artikel). 87 % av den svenskodlade frukten innehåller rester av bekämpningsmedel. Det hemska är att Livsmedelsverket lugnar med att det, ”absolut inte farligt att äta frukt och grönsaker som innehåller spår av bekämpningsmedel”. Men sluta nu, det ska inte vara bekämpningsmedel i maten, oavsett vilket nivå ”experter” tror är ofarlig för tillfället.

Idag kan man läsa att Livsmedelverket varnar de som köpt röda druvor av ett visst märke att de visat sig innehålla höga halter av insektsmedlet Metomyl (artikel). Enligt Livsmedelsverket ”kan det innebära en hälsorisk att äta druvorna”.

Tänk på alla de barn som fått dessa giftiga druvor och som med sina små kroppar är mer känsliga än vuxna. I sammanhanget kan det vara värt att komma ihåg att DDT inte heller var farligt en gång i tiden…

ddt is good for me

Graviditet, småbarn och ekologiskt?!

Här kommer ett nytt gästinlägg från ekomamman:

Naturskyddsföreningen har ofta träffsäkra och viktiga uppdateringar på Facebook. Jag delar dem flitigt för att påminna min vänkrets om att tänka på sig själva och på miljön genom att välja ekologiskt. Tidigare i veckan delade jag det här:

Visste du att nästan all mat vi äter i Sverige är besprutad med kemiska bekämpningsmedel? Och att allt mer mat och dryck innehåller rester av medlen?

Den oekologiska maten är en av många källor till den kemikaliecocktail vi får i oss under lång tid, hela livet. Det oroar forskare. Särskilt vad gäller hälsoeffekterna på barn.

Jag var gravid under en stor del av förra året. Det fick mig att fundera och funderar gör jag fortfarande. På vad som sägs, rekommenderas och förespråkas och på vad som aldrig sägs. Där det är alldeles tyst.

Livsmedelsverkets rekommendationer till gravida om att till exempel undvika dessertostar och att vara försiktig med smörgåspålägg, det har nog i stort sett alla gravida koll på. Jag har egentligen inga synpunkter om det. Det finns risker för att dessa typer av livsmedel kan innehålla listeria eller toxoplasma. Och som gravid vill man inte ta risker, inte ens om de är små.

Men inte ett ord om att äta ekologiskt. Inte från Livsmedelsverket och inte från MVC (som följer Livsmedelsverkets rekommendationer). Trots att det i oekologisk mat inte riskerar att finnas bekämpningsmedel och andra mindre hälsosamma ämnen. Det finns där.

När sonen kom ut byttes MVC mot BVC. På en träff med föräldragruppen fick vi se en film från Livsmedelsverket om mat till spädbarnet. Honung ska inte ges till barn under ett år eftersom det kan finnas ett bakterie som kan leda till spädbarnsbotulism. Återigen, kan.

Och fortfarande inte ett ord om ekologisk mat.

Det finns gifter i oekologisk mat och det finns giftfri ekologisk mat. Men det finns ingen information och ingen rekommendation. Och av siffrorna att döma så fortsätter de flesta att välja oekologiskt, till sig själva och till sina barn.

De råd om mat som gravida och småbarnsföräldrar får idag är onyanserade och förstorar vissa risker medan andra glöms bort helt och hållet. Det behövs ju inte så mycket för att tydliggöra fördelen med ekologiskt. Ett ”välj gärna ekologisk mat eftersom den framställs utan konstgödsel eller kemiska bekämpningsmedel. Det är bra för dig, för ditt barn och för miljön.”

Vi har precis börjat att botanisera bland burkarna på barnmatshyllan och det finns ekologiska alternativ. Dessutom går det fint att själv koka och mosa ekologiska råvaror. När det gäller den färdiga barnmaten så har vi uteslutande valt mat från HiPP. Hela deras sortiment är ekologiskt och det ställningstagandet gillar jag!

Nu väntar jag på att Livsmedelsverket ska komma in i matchen och under tiden fortsätter jag att själv förmedla budskapet om att ekologiskt är bäst, för alla!