Taggad: miljömärkt

Miljövänligare värmeljus

Igår skrev jag ett inlägg om varför vi ska välja ljus av stearin och undvika de som är gjorda av paraffin. Det inlägget finns att läsa här. Idag ska det handla om värmeljus och hur vi kan göra bättre val för miljön när vi köper dem.

värmeljus

I Sverige förbrukas varje år 300 miljoner värmeljus som består av 225 ton aluminium. Det går åt mycket energi för att framställa aluminium, men om man återvinner åtgår endast 5% av energibehovet jämfört med att använda nytt material. Därför är det jätteviktigt att återvinna aluminium, men jag undrar hur många av aluminiumkopparna från de 300 miljonerna värmeljus som hamnar i återvinningen.

Det allra bästa vore så klart att inte behöva använda all denna aluminium överhuvudtaget, och sedan en tid tillbaka är det faktiskt möjligt. Lösningen, som kallas Reluminus, kommer från det svenska företaget Refillsystem AB. Det består av en ljuskopp med botten av silikon och aluminium samt sidor av glas. I denna stoppar man själva ljuset, en refillpuck av 100% stearin. Ljuskoppen kan användas om och om igen och det som behöver köpas är nya refiller. Det som blir kvar att ta hand om är den lilla stålbricka som håller veken på plats, och den ska återvinnas som metall. Stearinet i refillerna kommer inte från palmolja vilket annars är vanligt. Produktionen av palmolja är ett problem då den bidrar till skövlingen av regnskog.

Ljuskoppar och refiller finns bland annat att köpa på Clas Ohlson. Jag tycker det här verkar vara en bra lösning, det är ju vansinnigt att det ska produceras så många engångsbehållare av aluminium. En nackdel med produkten är dock att den är dyr, refillerna kostar nästan två kronor styck vilket är dubbelt så mycket som andra värmeljus av stearin på Clas Ohlson. Men om vi blir fler som köper produkten så kommer volymen öka och priset förhoppningsvis sjunka.

Det är lätt att tänka att den där lilla aluminiumkoppen inte spelar någon roll, men 300 miljoner koppar varje år är ett problem. Många bäckar små…

Fiskguiden 2015

wwf1_NY

Världsnaturfonden, WWF, ger årligen ut en fiskguide för att vägleda handeln och oss konsumenter till att göra miljövänliga och hållbara inköp av fisk och skaldjur. I veckan presenterades fiskguiden 2015, nytt för i år är att den även finns som en app. Smidigt att ha den i telefonen, då är den ju alltid med när man ska handla!

Jag tycker att det är bra att de ger ut en fiskguide. Jag tycker dock att indelningen med grönt, gult och rött ljus känns märklig. Rött och grönt är ju lätt att förstå. Men gult ljus har i fiskguiden betydelsen Var försiktig, med den förklarande texten: Tänk efter! Viss osäkerhet finns kring fisket och odlingsmetoderna. 

Vad innebär det för mig som konsument? Jag ska alltså vara försiktig med de arter som fått gult ljus, hur är man det? Köper dem sällan och bara när jag är jättesugen på just den fisksorten? Att sedan försöka förklara vad det innebär att vara försiktig med att skriva Tänk efter!, gör det inte bättre. Det bästa hade varit om WWF och de som är fiskexperter hade tänkt efter huruvida fisken är okej att köpa. Om inte de kan avgöra det hur ska konsumenten kunna göra det? Om det är så stor osäkerhet kunde de ju lika gärna kalla kategorin vet ej.

Nu låter det som jag är jättekritisk mot fiskguiden, men egentligen är det bara deras förklaring av gult ljus jag tycker är dålig. För mig personligen är det inte svårt, jag väljer att tolka gult ljus som rött ljus eftersom det finns tveksamheter kring hur hållbart fisket av de arterna är. Värt att notera är också att alla fisk- och skaldjursprodukter som är märkta med KRAV, MSC eller ASC får grönt ljus av WWF.

Foto: David Stuart Melville / WWF
Tropiska jätteräkor. Foto: David Stuart Melville / WWF

Nytt för i år är att WWF:s fiskguide ger grönt ljus för odlade jätteräkor som är ASC-märkta. Detta har Naturskyddsföreningen reagerat på, de anser att ASC-märkningen ställer så låga krav på odlingarna att de inte kan kallas hållbara. Läs om Naturskyddsföreningens ståndpunkt här.

Jag tycker det är olyckligt att WWF och Naturskyddsföreningen inte har samma budskap, det skapar otydlighet och osäkerhet. För mig innebär den oenigheten och osäkerheten att jag inte kommer att köpa några jätteräkor oavsett märkning, varken i frysdisken eller på sushirestaurangen. Läs gärna mitt tidigare inlägg om jätteräkor och hur jag väljer att agera när jag stöter på dem, Anti-scampi 2.0.

Miljömärkt pulka

Snö och barn är en kombination som mer eller mindre kräver pulkaåkning :-) I början av veckan köpte jag därför en pulka. Jag undviker gärna plast men jag har inte sett något alternativ i exempelvis trä. Men det finns sämre och bättre val när man bestämt sig för att köpa en plastpulka.

pulka

Den pulka jag köpte är tillverkad i Danmark av Dantoy och är Svanen-märkt. Det innebär att det ställs krav på produkten avseende miljö- och hälsofarliga ämnen. Exempelvis har inte PVC, ftalater eller bisfenol A använts. Dantoy deklarerar också på sin hemsida att ingen av deras produkter innehåller något ämne på REACH kandidatlista (över 0,1%). Läs mitt tidigare inlägg om ämnen på kandidatlistan här.

pulka detalj

När Testfakta testade pulkor förra säsongen blev denna pulka dessutom Bäst i test. Bland annat var det den pulka som fick högst betyg  i hållbarhet. En produkt som håller länge är också bra för miljön, eftersom det belastar miljön att producera nya slit-och-slängvaror. Pulkan finns att köpa på exempelvis BR eller ToysRus.

Jag vet att pulkan gör sig bättre på snö än inomhus, men förutom en premiärtur i måndags har tredagarsfeber satt stopp för ytterligare åkning. Hoppas snön ligger kvar ett tag till!

Sonens nya (pojk)kläder

Jag tog med sonen ned på stan för att handla lite nya kläder till honom. Jag hade läst att Lindex har GOTS-certifierade barnkläder, så vi gick dit. Vadå GOTS kanske du tänker, räcker det inte med ekologiskt? När det står att kläderna är gjorda av ekologisk bomull betyder det att bomullen har odlats ekologiskt, men det säger ingenting om vad som hände sedan. Bearbetning och färgning kan i hög grad bidra till att slutprodukten avger oönskade kemikalier som inte är bra för oss.

Fördelen när ett plagg bär GOTS-märket är att det har ställts krav på hela processen, från odlingen fram till det färdiga plagget förpackas. Med en certifiering som GOTS sker även en tredjepartskontroll av produktionen, på liknande sätt som det görs med ekologisk mat. Läs mer om kemikalier i kläder och om olika miljömärkningar av textilier, i ett av mina tidigare inlägg.

Nils kläder2

Jodå, efter en del letande hittade jag de GOTS-märkta kläderna. De omfattades av erbjudandet köp tre betala för två, så det blev ett par byxor och två tröjor. Totalsumman blev 218 kronor och 50 öre. Ett bra pris tycker jag jämfört med andra GOTS-certifierade plagg.

Kläder detalj

Storlek 92 var också gränsen för att hamna på avdelningen boys istället för baby, grabben börjar bli stor :-) Men könsuppdelningen av barnkläder tycker jag är ett märkligt fenomen. Hade jag haft en dotter hade jag absolut kunnat köpa dessa randiga kläder även till henne. Varför känner butikerna att de måste styra föräldrar så de köper ”rätt” kläder till sin son eller dotter? Löjligt!

Hur gör man när barnet får leksaker med tveksamt kemikalieinnehåll?

När man själv blivit medveten om problemet med alla kemikalier i barnens vardag är det lätt att bäva inför present- och julklappsöppningar. För även om du och jag väljer att köpa leksaker som inte innehåller dessa kemikalier med farliga egenskaper, innebär det inte att släktingarna gör det. Vi har försökt att förklara för vår omgivning hur vi tänker och varför det är viktigt, men det är inte alltid lätt att nå ända fram. Det är kanske inte så konstigt, de är vana att gå till leksaksaffären och köpa något som ser roligt ut, utan att behöva tänka på vilken plast det är och vad den kan innehålla. Det är ibland svårt även för mig att sätta nivån för vad som är okej och inte, och då är jag ändå föräldern som är förhållandevis engagerad och påläst i frågan.

Hur gör man då när barnet får en present som man inte tycker är okej? Det finns flera alternativ, här är tre: 1) Tackar snällt och låter barnet leka med den. ”Hen har ju fått den i present, då måste hen också få leka med den”. 2) Tackar snällt och när gästerna gått ställs leksaken upp på vinden. 3) Tackar, men förklarar att presenten inte känns helt rätt och varför den inte gör det. ”Mjuk plast innehåller olika slags hormonstörande kemikalier, exempelvis ftalater”.

Innan jag väljer ett alternativ skulle jag börja med att fråga mig varför den inte är okej. Ingenting är svart eller vitt, för mig finns det även en gråskala för hur bra eller dålig en produkt är. Sedan skulle jag också fundera på hur ofta och på vilket sätt barnet kommer att leka med den. För mig är det stor skillnad på en produkt som barnet använder ofta och har nära sig, jämfört med en produkt som används sällan och som inte kommer i direkt kontakt med hud eller mun. Jag bedömer inte en pulka med lika kritiska ögon som en bitring, för att ta två ytterligheter.

Jag ska ge ett exempel från sonens ettårskalas. Mina föräldrar kom med ett stort paket, jag hade ingen aning om dess innehåll. Jag har under lång tid försökt förklara att det är ett problem med leksakers innehåll och att man inte kan tänka, ”men vore det farligt skulle det inte få säljas”. Bara för att något inte är (eller hunnit bli) förbjudet, innebär det inte att det är hälsosamt. Finns många historiska exempel med asbets, DDT o.s.v. När sonen, med en del hjälp av oss vuxna, öppnar paketet innehåller den en trehjulig motorcykel i plast. Min första reaktion är, hur svårt ska det vara att förstå. Men sedan ser jag att på motorcykelns handtag dinglar en etikett med miljömärket Svanen.

WP_20150113_008

De hade faktiskt försökt att göra ett bra val. Visst, jag skulle kanske köpt en liknande produkt i trä, men den här plastprodukten är ändå kontrollerad och certifierad enligt ett oberoende kontrollorgan. Den får enligt reglerna inte innehålla exempelvis ftalater, PVC eller parfym. Det finns också krav som berör miljöaspekter snarare än hälsoaspekter. Nu står den här i vardagsrummets hörn, sonens röd-blåa motorcykel. Den står där för att den var svanenmärkt och för att det inte heller är något som han suger eller biter på.

För att återkoppla till de olika alternativ jag listade tidigare. Jag skulle aldrig låta sonen leka med en tveksam produkt bara för att han fått den i present, hans hormoner vet väl inte hur han fick leksaken, de störs lika mycket oavsett. Alternativet att ställa upp en present på vinden kan tyckas fegt och omoraliskt, men jag tycker ändå att det kan vara ett vettigt alternativ om det inte känns rätt att ta upp problemet med givaren. Bättre är om det går att förklara varför man inte vill att barnet leker med den typen av leksaker och det finns kvitto som gör det möjligt att byta till något annat. Bäst är så klart om man förklarat sin ståndpunkt innan, så att man slipper dessa dilemman under och efter kalaset.

Ja, detta är ett svårt och känsligt område. Man vill inte vara otacksam och trampa någon på tårna. Samtidigt vill man inte att barnen utsätts för farliga ämnen och för mig är det självklart att det sistnämnda är det viktigaste.

Miljömärkta försäkringar

Känner du till att det finns försäkringar som är märkta med Naturskyddsföreningens märkning Bra Miljöval? Väljer man en sådan försäkring investeras dina försäkringspremier i hållbara branscher och inte i exempelvis kolbrytning eller andra fossila bränslen. Och om du råkar ut för en skada så sker skaderegleringen med miljömässigt bra val.

Försäkringsbolagen förvaltar stora ekonomiska tillgångar och är även stora konsumenter i och med den skadereglering de genomför, så om vi kan få dem att göra hållbara och miljömässigt bra val är mycket vunnit. Att välja en försäkring som är ett bra miljöval är ingenting som påverkar oss i vår vardag men som faktiskt gör skillnad. På det sättet tycker jag det påminner om miljöval jag tidigare bloggat om, nämligen de om att välja förnybar el och att placera sparpengarna på ett bra sätt (Använder du smutsel? & Sabbar ditt sparande klimatet?).

I dagsläget är det Folksam och WaterCircles som erbjuder miljömärkta försäkringar. Det finns försäkringar för villor, bilar och fritidshus, men tyvärr ingen hemförsäkring för oss som bor i lägenhet. Du hittar en lista över miljömärkta försäkringar här och du kan läsa mer om vad det innebär att välja en miljömärkt försäkring här.

Giftigt ämne i barnskor från Kavat

Det skulle bli en trevlig lördagsmorgon… Men så läste jag på DN.se att barnskor visat sig innehålla miljögifter. Dessutom var sonens vinterskor värst, tre gånger över gränsvärdet för det kroniskt giftiga och reproduktionsstörande ämnet PFOS. Andra testade skomärken innehöll PFOA som också är reproduktionsstörande och cancerogent.

Yxhult EP

Kavat har ekologiska skomodeller, det här är inte en av dem. De gånger vi inte gör noggranna efterforskningar så slår det tillbaka. Strax innan sonen föddes köpte vi en skötbädd, som senare visade sig vara av PVC (tidigare inlägg). Och nu köpte vi ett par dyra vinterskor från ett svenskt märke som profilerar sig med kvalitet, hållbarhet och miljö. Även om inte skon är miljömärkt ska den banne mig inte innehålla förbjudna nivåer av farliga kemikalier!

Jag gick i lördags ned till Bergqvist skor där jag köpt skorna. De hade inte nåtts av nyheten, vilket var lite märkligt eftersom Kavat hade stoppat försäljningen av skon i väntan på ytterligare tester. Senare samma dag ringde de upp mig och meddelade att jag fick reklamera skon om jag önskade det. Ett stort plus till Bergqvist skor för sitt sätt att hantera frågan.

Så igår gick jag och sonen för att lämna tillbaks hans första par skor.

Kavat och son

Det ska bli intressant att se vad Kavats egna undersökningar visar. De har sparat material från varje parti för att kunna göra tester i efterhand vid sådana här situationer. De fick många arga och besvikna kommentarer på sin facebooksida när testet publicerades och de har överlag besvarat dem på ett bra sätt. Undantaget detta svar som de publicerade på facebook:

Enligt den informationen vi har idag är det endast en mindre del av Yxhult i färgen svart som kan innehålla PFOS, inga andra färger berörs. Vi undersöker just nu vilka leveranser som är drabbade och vilka butiker som fått dessa. Vi kommer att informera om detta i början av nästa vecka.

Varför skulle det bara kunna vara ”en mindre del av Yxhult i färgen svart som kan innehålla PFOS”? Testfakta analyserade två par svarta Yxhult, en innehöll PFOS, den andra inte. Hur kan man från den informationen dra en slutsats om att det är en mindre del av de svarta Yxhult som är drabbade? Hur kan man sedan påstå att ”inga andra färger berörs”, när inga andra färger analyserades i undersökningen? Varför skulle det inte även kunna finnas i andra skomodeller från Kavat?

Jag gillar Kavat och deras fokus på miljö, kvalietet och hållbarhet. Därför hoppas jag verkligen att de hanterar det här på ett bra sätt och inte lika dåligt som företag ofta gör. Förutom att kolla alla partier av Yxhult XC, som var den sko som testades, borde de kolla även de andra skomodellerna. Om PFOS fanns i denna skomodell kan det finnas i de andra som har samma typ av material.

Hur gör vi nu med skor till sonen? Jo, igår kväll beställde vi ett nytt par vinterskor av märket Kavat. Denna gång från deras ekologiska kollektion (märkt med EU Ecolabel), en modell som heter Aspa EP. På de ekologiska skomodellerna genomförs fler tester och ett bättre val än så tror jag inte att vi kan göra.