Taggad: naturskyddsföreningen

Äntligen ett globalt klimatavtal

Foto: NASA/WWF
Foto: NASA/WWF

Igår enades världens ledare om ett klimatavtal där målet är att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. Vägen dit är inte bestämd så mycket arbete återstår, detta globala och rättsligt bindande klimatavtal är snarare ett startskott än en målgång. Här följer kommentarer från de tre stora miljöorganisationerna i Sverige.

här säger Svante Axelsson, generalsekreterare i Naturskyddsföreningen:

– Äntligen en framgång efter år av förhandlingar! Klimatavtalet skickar en tydlig signal till alla länder, städer och företag att skärpa sina klimatmål och snabba på omställningen till total fossilfrihet. Enligt IPCC bör de globala utsläppen av växthusgaser vara nära noll redan till 2050 för att ha en rimlig chans att klara av 1.5 gradersmålet. Det är också ett stort framsteg att vi får femårscykler för revidering av ländernas klimatmål.

– Nu måste Sverige skärpa sina klimatmål och öka tempot i att bli ett av världens första fossilfria länder. Det finns ett stort stöd för denna inriktning hos städer och företag. Det positiva är att omställningen redan är på gång, förnybar energi ökar och priset på det förnybara rasar. Nu krävs det att alla lägger in en högre växel.

– Ländernas nuvarande löften av utsläppsminskningar är dock helt otillräckliga och leder istället mot tre graders höjd global medeltemperatur. Dessa åtaganden måste skruvas uppåt. Det är olyckligt att de konkreta målen om 70-95 procents utsläppsminskningar plockades ur texten de sista dagarna. Därför är det en tröst att ländernas egna klimatmål ska revideras var femte år.

– Det är skamligt att världens rika länder inte redan nu lovar nya pengar för klimatarbetet till de fattiga ländernas klimatomställning efter 2020. För att klara av den höjda ambitionen måste utvecklingsländerna få nya pengar, så att de under mycket kort tid kan ställa om till 100 procent förnybar energi. De rika länderna har redan utnyttjat den största delen av vårt gemensamma utsläppsutrymme, och då är det inte mer än rätt att betala för den skada utsläppen har orsakat.

Annika Jacobson, chef för Greenpeace i Sverige kommenterar avtalet så här:

– Världen ser ut att få nya mer ambitiösa mål för klimatet. Det som saknas är vägen dit. Avtalet i Paris räcker inte för att begränsa uppvärmningen, men det visar tydligt att fossilindustrin från och med nu tillhör historien och att förnybar energi tillhör framtiden.

– Strävan att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader innebär i praktiken att världen helt måste fasa ut fossila bränslen till 2050. Men klimatet bryr sig inte om vad det står på ett papper. Klimatet bryr sig om ifall människan slutar elda kol och olja. Nu måste politiker över hela världen gå från ord till handling, så att vi stänger gapet mellan det som sägs och det som görs.

– Avtalet är fortfarande inte tillräckligt rättvist. Det sviker de länder som redan i dag är mest utsatta för klimatförändringens effekter. Det saknas tillräckliga löften från de länder som har orsakat störst utsläpp.

Världsnaturfondens (WWF) klimatexpert Stefan Henningssons kommentar:

– Parisavtalet är en viktig milstolpe. Vi har gjort framsteg men jobbet är inte avslutat. Det vi behöver se nu är att varje land stärker sina ambitioner för utsläppsminskningar till år 2025 och 2030 – annars missar vi det långsiktiga målet.

– Mycket tyder på att klimatavtalet är en vändpunkt och början på slutet för den fossila eran. Men om det kommer att gå tillräckligt fort, hur övergången till ett fossilfritt samhälle ska finansieras och hur de fattiga som redan drabbas av klimatförändringarna kan skyddas är stora frågetecken.

– För första gången har omdirigering av finansiella flöden för att sänka utsläpp och anpassa oss till klimatförändringarna kommit in som en specifik övergripande målsättning i ett globalt klimatavtal.

– Nu är det viktigt att storföretag, entreprenörer, städer, investerare och civilsamhället agerar tillsammans för klimatet, för att hjälpa världens ledare att leverera på det historiska löfte som gavs till våra framtida generationer i Paris idag. Den resan måste börja långt före år 2020 då huvuddelen av det nya globala klimatavtalet träder i kraft.

Att få alla världens länder (195 st) att komma överens om hur ett avtal ska formuleras är naturligtvis inte lätt. Hellre ett hyfsat bra avtal som alla står bakom än ett jättebra som vissa länder ratar. Den som vill läsa själva avtalet kan ladda ned det här, l09r01.

Ägodela

Idag kom det ett brev från Naturskyddsföreningen med erbjudande om att köpa årets bok, Ägodela. Den handlar om kollaborativ ekonomi, en ekonomi där tillgången till en vara eller tjänst är viktigare än att äga saker. Exempelvis att ha tillgång till bil genom bilpool istället för att äga en egen, eller att kunna låna/hyra verktyg istället för att alla har en komplett verktygslåda som sällan används.

Jag tror det kan vara en intressant bok och överskottet går till Naturskyddsföreningens verksamhet, som jag gillar. Men istället för att köpa boken för 199 kronor kan man ju skänka den summan till föreningen och istället låna boken på biblioteket. För det är väl läsandet av boken som är intressant inte ägandet?

agodela

Så avgiftas barnens vardag!

”Ett nyfött barn har idag nästan 300 industrikemikalier i sitt blod”, skriver Naturskyddsförening i sitt senaste nyhetsbrev. Inför sådana fakta är det lätt att känna en viss uppgivenhet. Vad kan vi påverka? Och vilken betydelse har våra val egentligen? Men framförallt blir jag förbannad. Hur kan vi tillåta detta?!

Lekrum öppen förskola

Naturskyddsföreningen har sammanställt fem råd för hur man avgiftar barnens vardag. Givetvis finns det mycket mer att göra än dessa saker och för egen del har jag lagt ribban högre än dessa råd. Men för den som nyligen blivit medveten om problematiken kan alltför många råd göra situationen svårhanterlig, därför gillar jag Naturskyddsföreningens lista. Det är bra och konkreta tips som kan utgöra en grund för alla föräldrar.

I nyhetsbrevet skrivs även om Operation giftfri förskola, en bra kampanj som Naturskyddsföreningen driver. En reflektion jag gör när jag läser utskicket är att åtgärderna riktar sig mot den miljö som våra barn vistas i. Det är naturligtvis jätteviktigt, men det påverkar inte huruvida nyfödda bebisar har 300 industrikemikalier i blodet eller ej. Tyvärr får barnen med sig delar av det som mamman har utsatts för, under graviditeten och livet dessförinnan. Kanske är det dags för en ny kampanj, Operation giftfri (blivande) mamma?

Har din kommun agerat för att få sina förskolor giftfria?

Många barn spenderar en stor del av sin tid på förskolan. Därför är det jätteviktigt att förskolan är en plats där de inte exponeras för skadliga kemikalier. Naturskyddsföreningen bedriver sedan 2013 ett arbete, Operation giftfri förskola, vars syfte är att få kommunerna att börja ta steg i riktning mot en giftfri förskola.

Nu har Naturskyddsförening presenterat en undersökning om hur det går för Sveriges 290 kommuner. I 99 kommuner anger man att man ”påbörjat ett arbete i linje med Naturskyddsföreningens Operation Giftfri Förskola”. Eftersom det är en del stora kommuner som svarat ja, utgör förskolorna i dessa kommuner 57% av Sveriges alla kommunala förskolor.Skärmavbild 2015-02-20 kl. 09.56.36

Hur går det i din kommun? Kolla in kartan på Naturskyddsföreningens hemsida. Där finns också tips på hur du kan påverka din kommun att ta tag i problemet. Det kan nog finnas anledning att fortsätta att påverka de kommuner som påbörjat ett arbete också, så det inte går för långsamt eller prioriteras bort när det börjar kosta pengar.

Fiskguiden 2015

wwf1_NY

Världsnaturfonden, WWF, ger årligen ut en fiskguide för att vägleda handeln och oss konsumenter till att göra miljövänliga och hållbara inköp av fisk och skaldjur. I veckan presenterades fiskguiden 2015, nytt för i år är att den även finns som en app. Smidigt att ha den i telefonen, då är den ju alltid med när man ska handla!

Jag tycker att det är bra att de ger ut en fiskguide. Jag tycker dock att indelningen med grönt, gult och rött ljus känns märklig. Rött och grönt är ju lätt att förstå. Men gult ljus har i fiskguiden betydelsen Var försiktig, med den förklarande texten: Tänk efter! Viss osäkerhet finns kring fisket och odlingsmetoderna. 

Vad innebär det för mig som konsument? Jag ska alltså vara försiktig med de arter som fått gult ljus, hur är man det? Köper dem sällan och bara när jag är jättesugen på just den fisksorten? Att sedan försöka förklara vad det innebär att vara försiktig med att skriva Tänk efter!, gör det inte bättre. Det bästa hade varit om WWF och de som är fiskexperter hade tänkt efter huruvida fisken är okej att köpa. Om inte de kan avgöra det hur ska konsumenten kunna göra det? Om det är så stor osäkerhet kunde de ju lika gärna kalla kategorin vet ej.

Nu låter det som jag är jättekritisk mot fiskguiden, men egentligen är det bara deras förklaring av gult ljus jag tycker är dålig. För mig personligen är det inte svårt, jag väljer att tolka gult ljus som rött ljus eftersom det finns tveksamheter kring hur hållbart fisket av de arterna är. Värt att notera är också att alla fisk- och skaldjursprodukter som är märkta med KRAV, MSC eller ASC får grönt ljus av WWF.

Foto: David Stuart Melville / WWF
Tropiska jätteräkor. Foto: David Stuart Melville / WWF

Nytt för i år är att WWF:s fiskguide ger grönt ljus för odlade jätteräkor som är ASC-märkta. Detta har Naturskyddsföreningen reagerat på, de anser att ASC-märkningen ställer så låga krav på odlingarna att de inte kan kallas hållbara. Läs om Naturskyddsföreningens ståndpunkt här.

Jag tycker det är olyckligt att WWF och Naturskyddsföreningen inte har samma budskap, det skapar otydlighet och osäkerhet. För mig innebär den oenigheten och osäkerheten att jag inte kommer att köpa några jätteräkor oavsett märkning, varken i frysdisken eller på sushirestaurangen. Läs gärna mitt tidigare inlägg om jätteräkor och hur jag väljer att agera när jag stöter på dem, Anti-scampi 2.0.

Miljömärkta försäkringar

Känner du till att det finns försäkringar som är märkta med Naturskyddsföreningens märkning Bra Miljöval? Väljer man en sådan försäkring investeras dina försäkringspremier i hållbara branscher och inte i exempelvis kolbrytning eller andra fossila bränslen. Och om du råkar ut för en skada så sker skaderegleringen med miljömässigt bra val.

Försäkringsbolagen förvaltar stora ekonomiska tillgångar och är även stora konsumenter i och med den skadereglering de genomför, så om vi kan få dem att göra hållbara och miljömässigt bra val är mycket vunnit. Att välja en försäkring som är ett bra miljöval är ingenting som påverkar oss i vår vardag men som faktiskt gör skillnad. På det sättet tycker jag det påminner om miljöval jag tidigare bloggat om, nämligen de om att välja förnybar el och att placera sparpengarna på ett bra sätt (Använder du smutsel? & Sabbar ditt sparande klimatet?).

I dagsläget är det Folksam och WaterCircles som erbjuder miljömärkta försäkringar. Det finns försäkringar för villor, bilar och fritidshus, men tyvärr ingen hemförsäkring för oss som bor i lägenhet. Du hittar en lista över miljömärkta försäkringar här och du kan läsa mer om vad det innebär att välja en miljömärkt försäkring här.

Hjälp till att stoppa de hormonstörande kemikalierna

säg nej till hormonstörande ämnen

Förutom att för egen del göra val som minskar exponeringen för hormonstörande kemikalier är det viktigt att lagstiftningen blir hårdare. Det kan inte vara rätt att den enskilde medborgaren ensam ska ta hela ansvaret. Förutom att rösta på politiker som vill agera i dessa frågor kan vi faktiskt också påverka genom att skriva på de två namninsamlingar som jag skriver om nedan. Om du inte gjort det redan tycker jag du ska göra det nu på direkten!

Naturskyddsföreningen har tillsammans med organisationer från andra EU-länder skapat en sida där vi kan meddela EU-kommissionen hur vi anser att de bör agera när det gäller de hormonstörande ämnena. När du skriver under deltar du i den rådfrågning som EU genomför. Förutom att fylla i sitt namn är det också lite andra uppgifter som efterfrågas. Vissa frågor är lite knepiga men de finns där eftersom EU vill veta hur man kommer i kontakt med frågan om hormonstörande kemikalier. Men det tar bara en minut att fylla i, du hittar rådfrågningen/namninsamlingen här.

Nationellt har Naturskyddsföreningen dessutom en namninsamling som uppmanar regeringen att förbjuda alla bisfenoler i kvitton och tandlagningar samt de som kommer i kontakt med livsmedel, om de inte kan bevisas vara ofarliga. För mig känns det mycket rimligt att ämnena ska bevisas ofarliga för att få användas. Idag ställs Orimligt höga beviskrav på att de ska visas vara farliga för att begränsas eller förbjudas. Detta är också en viktigt fråga och namninsamlingen kan du skriva under här.

Jag såg också att Kemikalieinspektionen i en rapport, som de skrivit tillsammans med sina motsvarigheter i Danmark, Norge och Finland, har visat att hormonstörande ämnen kostar EU flera miljarder årligen. Det är samhällets kostnader med anledningen av de effekter som hormonstörande ämnen har på mäns fortplantningsförmåga. Även om det kan kännas märkligt att prata om pengar när det handlar om farliga ämnen som påverkar oss och våra barn, så är det en viktig aspekt att ha med när det kommer till att övertyga EU om att vidta åtgärder.