Taggad: Svanen

Miljövänligare värmeljus

Igår skrev jag ett inlägg om varför vi ska välja ljus av stearin och undvika de som är gjorda av paraffin. Det inlägget finns att läsa här. Idag ska det handla om värmeljus och hur vi kan göra bättre val för miljön när vi köper dem.

värmeljus

I Sverige förbrukas varje år 300 miljoner värmeljus som består av 225 ton aluminium. Det går åt mycket energi för att framställa aluminium, men om man återvinner åtgår endast 5% av energibehovet jämfört med att använda nytt material. Därför är det jätteviktigt att återvinna aluminium, men jag undrar hur många av aluminiumkopparna från de 300 miljonerna värmeljus som hamnar i återvinningen.

Det allra bästa vore så klart att inte behöva använda all denna aluminium överhuvudtaget, och sedan en tid tillbaka är det faktiskt möjligt. Lösningen, som kallas Reluminus, kommer från det svenska företaget Refillsystem AB. Det består av en ljuskopp med botten av silikon och aluminium samt sidor av glas. I denna stoppar man själva ljuset, en refillpuck av 100% stearin. Ljuskoppen kan användas om och om igen och det som behöver köpas är nya refiller. Det som blir kvar att ta hand om är den lilla stålbricka som håller veken på plats, och den ska återvinnas som metall. Stearinet i refillerna kommer inte från palmolja vilket annars är vanligt. Produktionen av palmolja är ett problem då den bidrar till skövlingen av regnskog.

Ljuskoppar och refiller finns bland annat att köpa på Clas Ohlson. Jag tycker det här verkar vara en bra lösning, det är ju vansinnigt att det ska produceras så många engångsbehållare av aluminium. En nackdel med produkten är dock att den är dyr, refillerna kostar nästan två kronor styck vilket är dubbelt så mycket som andra värmeljus av stearin på Clas Ohlson. Men om vi blir fler som köper produkten så kommer volymen öka och priset förhoppningsvis sjunka.

Det är lätt att tänka att den där lilla aluminiumkoppen inte spelar någon roll, men 300 miljoner koppar varje år är ett problem. Många bäckar små…

Välj stearinljus till myset, undvik paraffin

Ljus

Vet du vad dina ljus är gjorda av? I dagligt tal brukar vi säga stearinljus om alla levande ljus, men det vanligaste är faktiskt att ljusen inte är gjorda av stearin, utan av paraffin. Stearin görs av animaliska och vegetabiliska fetter medan paraffin görs av fossil olja.

Det finns två anledningar till att vi bör välja stearin och avstå från paraffin. Det första är vår hälsa. Vid en fullständig förbränning bildas bara koldioxid och vatten. Men eftersom temperaturen inte är tillräckligt hög för att förbränningen av paraffinljus ska vara fullständig, avges exempelvis ämnena toluen och bensen till omgivningen. Ämnen som kopplas till både cancer och astma. Stearin är ett renare och bättre val. Bäst är det att välja vita stearinljus eftersom färgen skapas med hjälp av metaller och andra kemikalier. Oavsett ljustyp ska man placera ljuset så att det brinner stabilt och inte sotar eftersom det också försämrar inomhusluften.

Den andra anledningen till att undvika paraffinljus är vår miljö och vårt klimat. Paraffin är en produkt som kommer från fossil olja. Cirka 18 000 ton ljus förbrukas i Sverige varje år och av dem är cirka 15 000 ton gjorda av paraffin. Koldioxidutsläppen från dessa paraffinljus motsvarar utsläppen från 15 000 bensinbilar (med årlig bensinförbrukning på 1500 liter). Stearin däremot kommer från animaliska eller vegetabiliska fetter och är därför ett betydligt bättre val även ur denna aspekt. Välj helst ljus märkta med Svanen, då uppfyller de även ett antal krav avseende exempelvis sotbildning, tungmetaller, färgämnen och dofter.

Även en så enkel sak som att köpa och tända mysiga ljus där hemma, kräver alltså medvetenhet och kunskap hos oss konsumenter för att vi ska kunna göra bra val för hälsa och miljö. Hur mycket av ansvaret är rimligt att lägga på oss konsumenter, den så kallade konsumentmakten? Man kan ju fundera på varför produkter som är dåliga för hälsa och miljö ska tillåtas överhuvudtaget.

Sammanfattning: Läs vad ljusen innehåller och köp bara ljus av 100% stearin. Lite dyrare men bättre för dig och vår miljö!

I morgon kommer ett inlägg om värmeljus (finns nu att läsa här). Där finns det även andra problem, men också lösningar.

Miljömärkt pulka

Snö och barn är en kombination som mer eller mindre kräver pulkaåkning :-) I början av veckan köpte jag därför en pulka. Jag undviker gärna plast men jag har inte sett något alternativ i exempelvis trä. Men det finns sämre och bättre val när man bestämt sig för att köpa en plastpulka.

pulka

Den pulka jag köpte är tillverkad i Danmark av Dantoy och är Svanen-märkt. Det innebär att det ställs krav på produkten avseende miljö- och hälsofarliga ämnen. Exempelvis har inte PVC, ftalater eller bisfenol A använts. Dantoy deklarerar också på sin hemsida att ingen av deras produkter innehåller något ämne på REACH kandidatlista (över 0,1%). Läs mitt tidigare inlägg om ämnen på kandidatlistan här.

pulka detalj

När Testfakta testade pulkor förra säsongen blev denna pulka dessutom Bäst i test. Bland annat var det den pulka som fick högst betyg  i hållbarhet. En produkt som håller länge är också bra för miljön, eftersom det belastar miljön att producera nya slit-och-slängvaror. Pulkan finns att köpa på exempelvis BR eller ToysRus.

Jag vet att pulkan gör sig bättre på snö än inomhus, men förutom en premiärtur i måndags har tredagarsfeber satt stopp för ytterligare åkning. Hoppas snön ligger kvar ett tag till!

Hur gör man när barnet får leksaker med tveksamt kemikalieinnehåll?

När man själv blivit medveten om problemet med alla kemikalier i barnens vardag är det lätt att bäva inför present- och julklappsöppningar. För även om du och jag väljer att köpa leksaker som inte innehåller dessa kemikalier med farliga egenskaper, innebär det inte att släktingarna gör det. Vi har försökt att förklara för vår omgivning hur vi tänker och varför det är viktigt, men det är inte alltid lätt att nå ända fram. Det är kanske inte så konstigt, de är vana att gå till leksaksaffären och köpa något som ser roligt ut, utan att behöva tänka på vilken plast det är och vad den kan innehålla. Det är ibland svårt även för mig att sätta nivån för vad som är okej och inte, och då är jag ändå föräldern som är förhållandevis engagerad och påläst i frågan.

Hur gör man då när barnet får en present som man inte tycker är okej? Det finns flera alternativ, här är tre: 1) Tackar snällt och låter barnet leka med den. ”Hen har ju fått den i present, då måste hen också få leka med den”. 2) Tackar snällt och när gästerna gått ställs leksaken upp på vinden. 3) Tackar, men förklarar att presenten inte känns helt rätt och varför den inte gör det. ”Mjuk plast innehåller olika slags hormonstörande kemikalier, exempelvis ftalater”.

Innan jag väljer ett alternativ skulle jag börja med att fråga mig varför den inte är okej. Ingenting är svart eller vitt, för mig finns det även en gråskala för hur bra eller dålig en produkt är. Sedan skulle jag också fundera på hur ofta och på vilket sätt barnet kommer att leka med den. För mig är det stor skillnad på en produkt som barnet använder ofta och har nära sig, jämfört med en produkt som används sällan och som inte kommer i direkt kontakt med hud eller mun. Jag bedömer inte en pulka med lika kritiska ögon som en bitring, för att ta två ytterligheter.

Jag ska ge ett exempel från sonens ettårskalas. Mina föräldrar kom med ett stort paket, jag hade ingen aning om dess innehåll. Jag har under lång tid försökt förklara att det är ett problem med leksakers innehåll och att man inte kan tänka, ”men vore det farligt skulle det inte få säljas”. Bara för att något inte är (eller hunnit bli) förbjudet, innebär det inte att det är hälsosamt. Finns många historiska exempel med asbets, DDT o.s.v. När sonen, med en del hjälp av oss vuxna, öppnar paketet innehåller den en trehjulig motorcykel i plast. Min första reaktion är, hur svårt ska det vara att förstå. Men sedan ser jag att på motorcykelns handtag dinglar en etikett med miljömärket Svanen.

WP_20150113_008

De hade faktiskt försökt att göra ett bra val. Visst, jag skulle kanske köpt en liknande produkt i trä, men den här plastprodukten är ändå kontrollerad och certifierad enligt ett oberoende kontrollorgan. Den får enligt reglerna inte innehålla exempelvis ftalater, PVC eller parfym. Det finns också krav som berör miljöaspekter snarare än hälsoaspekter. Nu står den här i vardagsrummets hörn, sonens röd-blåa motorcykel. Den står där för att den var svanenmärkt och för att det inte heller är något som han suger eller biter på.

För att återkoppla till de olika alternativ jag listade tidigare. Jag skulle aldrig låta sonen leka med en tveksam produkt bara för att han fått den i present, hans hormoner vet väl inte hur han fick leksaken, de störs lika mycket oavsett. Alternativet att ställa upp en present på vinden kan tyckas fegt och omoraliskt, men jag tycker ändå att det kan vara ett vettigt alternativ om det inte känns rätt att ta upp problemet med givaren. Bättre är om det går att förklara varför man inte vill att barnet leker med den typen av leksaker och det finns kvitto som gör det möjligt att byta till något annat. Bäst är så klart om man förklarat sin ståndpunkt innan, så att man slipper dessa dilemman under och efter kalaset.

Ja, detta är ett svårt och känsligt område. Man vill inte vara otacksam och trampa någon på tårna. Samtidigt vill man inte att barnen utsätts för farliga ämnen och för mig är det självklart att det sistnämnda är det viktigaste.

Minska kemikalierna i kläderna

Igår skrev jag om den rapport som Kemikalieinspektionen publicerat om risker med kemikalier i kläder. Om du inte läst det inlägget, så gör gärna det först som bakgrund till detta inlägg.

Så okej, kläderna vi köper innehåller massor av kemikalier, vissa farligare än andra. Vad ska vi göra åt det? Förtränga? Använda oss av önsketänkandet vore-det-farligt-skulle-det-inte-vara-tillåtet? Nej, det finns saker vi kan göra för att åtminstone minska exponeringen som vi och våra barn utsätts för.

Geggamoja

Genom att välja rätt kläder (och sängkläder) till våra barn minskar vi den exponering som sker genom huden och genom att de suger på kläderna. Den exponering som sker genom att fibrer från kläder blir inomhusdamm, som sedan via barnens händer hamnar i deras mun, är svårare att komma åt. Till dammet bidrar alla textilier så som de vuxnas kläder, gardiner, möbeltyg, kuddar etc. Men låt oss börja någonstans. Det är lätt att känna hopplöshet när man inser hur mycket som borde göras. Känn inte så, gör det du kan, det är bättre än att inte göra något!

Här kommer mina förslag på vad som kan göras för att minska exponeringen för kemikalier från kläderna:

Köp eller ärv begagnade kläder

Med begagnade kläder, som tvättats många gånger, minskar risken för att det ska finnas farliga kemikalier kvar i plagget. Dessutom är det bra eftersom det inte behöver användas kemikalier för att framställa nya plagg.

Köp miljömärkta kläder

Det är bra om kläderna är tillverkade av ekologiskt odlad bomull. Men det säger inget om vad som hände efter att bomullen skördades. Vilken färg har använts? Vad är det för tryck? För att veta att slutprodukten är bra behövs en seriös miljömärkning. Då finns det kriterier för vad som får användas och hela produktionskedjan kontrolleras av ett oberoende kontrollorgan. Nedanstående miljömärkningar är seriösa, leta efter dem på kläderna. Vill du veta mer om dem så klicka på respektive bild för att komma till deras hemsidor.

gotslogo   Svanen   Ecolabel_logo_v5   logo-bmv-gron

Köp kläder av bra kvalitet

Köp hållbara och könsneutrala kläder. Då kan de ärvas av småsyskon (oavsett kön) eller skänkas/säljas vidare.

Oeko-Tex (Öko-Tex)

För att en produkt ska få märkas enligt Oeko-Tex måste den genomgå oberoende tester som visar att den inte avger kemikalier över de gränsvärden som finns i standarden. Till skillnad från miljömärkningarna fokuserar Oeko-Tex standard 100 enbart på hälsoeffekter från färdig produkt och inte på att produktionen ska vara miljövänlig eller odlingen ekologisk. Men det är en internationell och seriös märkning som minskar exponeringen för kemikalier från kläder och andra textilier.

OEKO_100_RGB_SWEDISH

Det finns även en märkning som heter Oeko-Tex standard 100plus. För att få ha den märkningen ställs förutom kraven i Oeko-Tex standard 100 även krav på miljöanpassad och socialt rättvis produktion. Vill du veta mer om Oeko-Tex så klicka på någon av bilderna för att komma till deras hemsida.

OEKO-TEX_100+_1000_120MM_160810

Tvätta alltid nya kläder innan de används

Genom att tvätta alla nya kläder minst en gång innan de används så tvättas åtminstone en del kemikalierester bort.

Undvik kläder med plasttryck

Den mjuka plasten kan släppa ifrån sig hormonstörande ftalater.

Ekologisk bomull

Vid konventionell bomullsodling används mycket bekämpningsmedel. Välj därför kläder av ekologisk bomull när du ska köpa nya bomullskläder. Av skäl som jag nämnde ovan är kläder med oberoende miljömärkning att föredra eftersom hela kedjan då kontrolleras och det finns fastställda kriterier som ska uppfyllas för att få märkas. Men det är ändå bättre att köpa kläder av ekologisk bomull än av konventionell bomull.

Det finns mycket mer att skriva om detta ämne. Men jag tror det räcker för denna gång, kommer garanterat att återkomma med fler inlägg i ämnet. Kan också tipsa om det allra första inlägget på bloggen som handlar om ekologisk madrass till spjälsäng.

Miljömärkt tandkräm

Acta För mig har det blivit naturligt att köpa miljömärkta varor när det finns. Och det finns inom de allra flesta områden även om vissa butiker är dåliga på att ta hem dem. Jag brukar till oss vuxna köpa tandkrämen Acta som är miljömärkt med Svanen. Smakar mint och innehåller fluor men saknar annat som är dåligt för oss och miljön. Forskning har påvisat ett samband mellan kemikalier i bland annat tandkräm och försämrad spermiekvalité. Det antibakteriella ämnet triklosan är en av dessa kemikalierna som bland annat Colgate använder i sina produkter.

Köp en miljömärkt tandkräm nästa gång!