Taggad: WWF

Äntligen ett globalt klimatavtal

Foto: NASA/WWF
Foto: NASA/WWF

Igår enades världens ledare om ett klimatavtal där målet är att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. Vägen dit är inte bestämd så mycket arbete återstår, detta globala och rättsligt bindande klimatavtal är snarare ett startskott än en målgång. Här följer kommentarer från de tre stora miljöorganisationerna i Sverige.

här säger Svante Axelsson, generalsekreterare i Naturskyddsföreningen:

– Äntligen en framgång efter år av förhandlingar! Klimatavtalet skickar en tydlig signal till alla länder, städer och företag att skärpa sina klimatmål och snabba på omställningen till total fossilfrihet. Enligt IPCC bör de globala utsläppen av växthusgaser vara nära noll redan till 2050 för att ha en rimlig chans att klara av 1.5 gradersmålet. Det är också ett stort framsteg att vi får femårscykler för revidering av ländernas klimatmål.

– Nu måste Sverige skärpa sina klimatmål och öka tempot i att bli ett av världens första fossilfria länder. Det finns ett stort stöd för denna inriktning hos städer och företag. Det positiva är att omställningen redan är på gång, förnybar energi ökar och priset på det förnybara rasar. Nu krävs det att alla lägger in en högre växel.

– Ländernas nuvarande löften av utsläppsminskningar är dock helt otillräckliga och leder istället mot tre graders höjd global medeltemperatur. Dessa åtaganden måste skruvas uppåt. Det är olyckligt att de konkreta målen om 70-95 procents utsläppsminskningar plockades ur texten de sista dagarna. Därför är det en tröst att ländernas egna klimatmål ska revideras var femte år.

– Det är skamligt att världens rika länder inte redan nu lovar nya pengar för klimatarbetet till de fattiga ländernas klimatomställning efter 2020. För att klara av den höjda ambitionen måste utvecklingsländerna få nya pengar, så att de under mycket kort tid kan ställa om till 100 procent förnybar energi. De rika länderna har redan utnyttjat den största delen av vårt gemensamma utsläppsutrymme, och då är det inte mer än rätt att betala för den skada utsläppen har orsakat.

Annika Jacobson, chef för Greenpeace i Sverige kommenterar avtalet så här:

– Världen ser ut att få nya mer ambitiösa mål för klimatet. Det som saknas är vägen dit. Avtalet i Paris räcker inte för att begränsa uppvärmningen, men det visar tydligt att fossilindustrin från och med nu tillhör historien och att förnybar energi tillhör framtiden.

– Strävan att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader innebär i praktiken att världen helt måste fasa ut fossila bränslen till 2050. Men klimatet bryr sig inte om vad det står på ett papper. Klimatet bryr sig om ifall människan slutar elda kol och olja. Nu måste politiker över hela världen gå från ord till handling, så att vi stänger gapet mellan det som sägs och det som görs.

– Avtalet är fortfarande inte tillräckligt rättvist. Det sviker de länder som redan i dag är mest utsatta för klimatförändringens effekter. Det saknas tillräckliga löften från de länder som har orsakat störst utsläpp.

Världsnaturfondens (WWF) klimatexpert Stefan Henningssons kommentar:

– Parisavtalet är en viktig milstolpe. Vi har gjort framsteg men jobbet är inte avslutat. Det vi behöver se nu är att varje land stärker sina ambitioner för utsläppsminskningar till år 2025 och 2030 – annars missar vi det långsiktiga målet.

– Mycket tyder på att klimatavtalet är en vändpunkt och början på slutet för den fossila eran. Men om det kommer att gå tillräckligt fort, hur övergången till ett fossilfritt samhälle ska finansieras och hur de fattiga som redan drabbas av klimatförändringarna kan skyddas är stora frågetecken.

– För första gången har omdirigering av finansiella flöden för att sänka utsläpp och anpassa oss till klimatförändringarna kommit in som en specifik övergripande målsättning i ett globalt klimatavtal.

– Nu är det viktigt att storföretag, entreprenörer, städer, investerare och civilsamhället agerar tillsammans för klimatet, för att hjälpa världens ledare att leverera på det historiska löfte som gavs till våra framtida generationer i Paris idag. Den resan måste börja långt före år 2020 då huvuddelen av det nya globala klimatavtalet träder i kraft.

Att få alla världens länder (195 st) att komma överens om hur ett avtal ska formuleras är naturligtvis inte lätt. Hellre ett hyfsat bra avtal som alla står bakom än ett jättebra som vissa länder ratar. Den som vill läsa själva avtalet kan ladda ned det här, l09r01.

Mänsklighetens lyxfälla

Foto: Paul Forster/WWF
Foto: Paul Forster/WWF

Igår var det Overshoot Day, den dag då vi människor förbrukat årets ”ekologiska budget”. Det innebär att de drygt fyra månader som återstår av 2015 lever vi på lånat kapital. Ett annat sätt att åskådliggöra problematiken är att det skulle krävas mer än ett och ett halvt jordklot för att klara av den ekologiska belastning som vi människor utsätter planeten för. Den största boven är koldioxidutsläppen, orsakade av fossila bränslen.

Overshoot Day inträffar allt tidigare för varje år. Ifjol var det den 17:e augusti, vid millennieskiftet var det 4 oktober och 1985 inföll Overshoot Day 6 november (med dagens beräkningsmodeller). En utveckling i helt fel riktning som måste brytas, detta är en dag som aldrig inträffar i en hållbar värld. En tredjedel av tiden lever vi på lånat kapital, snacka om att mänskligheten har kvalificerat sig till programmet Lyxfällan.

Bakom uträkningar står Global Footprint Network, i samarbete med bland annat Världsnaturfonden WWF. Det ekologiska fotavtrycket varierar stort mellan världens länder. Ibland framhålls att Sveriges utsläpp minskar men det mesta som vi konsumerar produceras i andra länder och skulle alla människor på planeten leva som vi gör skulle det behövas nästan fyra jordklot.

The Sustainable Energy Development Authority Office's in Sydney's business district has installed solar panels on their roof. Sydney, Australia  September 2003.
Foto: Adam Oswell/WWF

Befolkningen på planeten ökar. Andelen människor som tillhör en medelklass med möjlighet till konsumtion ökar. Allt fler vill ha det som vi i västvärlden har haft genom årtionden med bilar, resor och shopping. Detta är ohållbart och kräver förändringar. Vi i den rika världen kan inte längre överkonsumera jordens resurser och de länder som tar sig ur fattigdom och får det bättre, behöver göra det på ett hållbart sätt. Vi måste helt enkelt börja att hålla oss inom planetens ekologiska gränser.

Men det är inte hopplöst. Jag är övertygad om att vi kan leva på ett hållbart sätt med bibehållen välfärd och samtidigt bli lyckligare. Det är bland annat om detta som bloggen Ekopappan handlar.

Foto: NASA/WWF
Foto: NASA/WWF

Fiskguiden 2015

wwf1_NY

Världsnaturfonden, WWF, ger årligen ut en fiskguide för att vägleda handeln och oss konsumenter till att göra miljövänliga och hållbara inköp av fisk och skaldjur. I veckan presenterades fiskguiden 2015, nytt för i år är att den även finns som en app. Smidigt att ha den i telefonen, då är den ju alltid med när man ska handla!

Jag tycker att det är bra att de ger ut en fiskguide. Jag tycker dock att indelningen med grönt, gult och rött ljus känns märklig. Rött och grönt är ju lätt att förstå. Men gult ljus har i fiskguiden betydelsen Var försiktig, med den förklarande texten: Tänk efter! Viss osäkerhet finns kring fisket och odlingsmetoderna. 

Vad innebär det för mig som konsument? Jag ska alltså vara försiktig med de arter som fått gult ljus, hur är man det? Köper dem sällan och bara när jag är jättesugen på just den fisksorten? Att sedan försöka förklara vad det innebär att vara försiktig med att skriva Tänk efter!, gör det inte bättre. Det bästa hade varit om WWF och de som är fiskexperter hade tänkt efter huruvida fisken är okej att köpa. Om inte de kan avgöra det hur ska konsumenten kunna göra det? Om det är så stor osäkerhet kunde de ju lika gärna kalla kategorin vet ej.

Nu låter det som jag är jättekritisk mot fiskguiden, men egentligen är det bara deras förklaring av gult ljus jag tycker är dålig. För mig personligen är det inte svårt, jag väljer att tolka gult ljus som rött ljus eftersom det finns tveksamheter kring hur hållbart fisket av de arterna är. Värt att notera är också att alla fisk- och skaldjursprodukter som är märkta med KRAV, MSC eller ASC får grönt ljus av WWF.

Foto: David Stuart Melville / WWF
Tropiska jätteräkor. Foto: David Stuart Melville / WWF

Nytt för i år är att WWF:s fiskguide ger grönt ljus för odlade jätteräkor som är ASC-märkta. Detta har Naturskyddsföreningen reagerat på, de anser att ASC-märkningen ställer så låga krav på odlingarna att de inte kan kallas hållbara. Läs om Naturskyddsföreningens ståndpunkt här.

Jag tycker det är olyckligt att WWF och Naturskyddsföreningen inte har samma budskap, det skapar otydlighet och osäkerhet. För mig innebär den oenigheten och osäkerheten att jag inte kommer att köpa några jätteräkor oavsett märkning, varken i frysdisken eller på sushirestaurangen. Läs gärna mitt tidigare inlägg om jätteräkor och hur jag väljer att agera när jag stöter på dem, Anti-scampi 2.0.

Idag är det ”Overshoot day”

Idag är det Overshoot Day, vilket innebär att fram till nyår lever vi över planetens tillgångar. Vi skulle behöva ett och ett halvt jordklot för att motsvara människans konsumtion. Skulle alla leva som vi gör i Sverige skulle det krävas tre!

Visst är det deprimerande, men det går som tur är att göra något åt det. Dels kan vi alla göra val i vår vardag som minskar vår egna belastning, dels kan vi påverka andra, exempelvis genom att rösta på politiker som prioriterar miljö- och klimatfrågor. Tillsammans kan vi göra mycket!

Sabbar ditt sparande klimatet?

Det svenska sparandet bidrar till 53 miljoner ton globala koldioxidutsläpp per år vilket nästan är lika mycket Sveriges utsläpp på 55,7 miljoner ton 2013! Detta rapporteras idag i en rapport som gjorts på uppdrag av WWF. Förutom att göra bra val i vardagen är det uppenbarligen viktigt var man placerar sina sparslantar. Läs mer om rapporten på WWF:s hemsida, där det också finns listor på bra och dåliga fonder.

Denna rapport påminner om att det finns viktiga val att göra inom de flesta områden, t.ex. genom att välja bort smutsel och inte låna ut sina sparpengar till miljöbovar.

WWF rödlistar nordhavsräkor

Världsnaturfonden, WWF, kom idag ut med sin fiskguide för 2014. Fiskguiden är tänkt som ett stöd till oss konsumenter och bedömer fisk- och skaldjursarterna utifrån beståndens status, förvaltningens hållbarhet och fiskets ekosystemeffekter. Arterna kan få grönt, gult eller rött ljus.

På grund av dåliga beståndsuppskattningar, risk för överfiske, dumpning av små räkor i havet, otydlig förvaltning och kontroll, får numera den vanliga nordhavsräkan rött ljus. Det är denna art som fiskas på västkusten och som (hittills) gått att köpa färsk i svenska affärer. Redan idag när de nya råden presenteras, pratas det om att fisket på västkusten ska miljömärkas och det visar hur viktigt det är med den här formen av konsumentmakt, understödd av miljöorganisationer.

Vill man ändå äta nordhavsräkor så är det de som är fångade i barents hav som gäller, de är på den gula listan och är okej att köpa men inte för ofta. Även stenbitsrom hamnar numera på den röda listan (läs hela listan här!). Fisk och skaldjur som är märkta med MSC eller KRAV är fångade på ett ansvarsfullt sätt och alltid okej oavsett var arten annars är listad.